fredag 19 september 2014

Stora sydygnet

Förra veckoslutet spenderade jag 24 timmar med syjuntan på ett av våra traditionella sy-lan tillställningar. Den här gången var jag konstigt passiv och inte alls ivrig i början av veckan, men mot slutet av veckan vände det och jag började förbereda. Man skulle kunna kalla det där dygnet för stora byxdygnet för det var byxor i alla de former och storlekar som stod på schemat för min del.

Roligt hade vi, aktiv och produktiv var jag och jag fick färdigt allt jag hade tänkt att jag borde få sytt.

Alla tre pojkarna har växt mycket nu och alla behövde de nya byxor. Några tröjor behövdes också till basgarderoben.


Efter en rätt lång paus återupptäckte jag nu byxmodellen som heter "High jump". Jag sydde åtskilliga byxpar av den modellen för ett par år sedan, jag sydde nog för många så att jag till sist blev väldigt trött på det och la det helt att vila. Det var nu när jag skulle leta fram våra sparade kläder i stl 98 för Milo att ärva som jag hittade ett par och då kom jag på att det mönstret var ju rätt bra. Så jag klippte till och sydde ihop ett par till Milo i stl 98 och ett par till Malte i stl 116. Malte tycker om rött så jag satte röda muddar på hans byxor. Till Milo använde jag mig av limegrönt, en färg som fått vila ett tag nu. Jag använde limegrönt mycket förut, men det har inte blivit så mycket använt den senaste tiden. Jag tänkte att det kunde göra sig ganska bra mot den klarblåa färgen. Milos byxor är gjorda av collegetyg från Buttinette och Maltes velourbyxor är sydda av ett tyg jag köpte i Linköping för mera än ett år sedan och som jag alldeles hade glömt bort att jag ägt.


Milo, som plötsligt blivit så stor pojke, fick också ett par gula velourbyxor, med gröna täcksömmar enligt "Milo-byxan", ett mönster jag arbetat fram själv och som jag tycker passar honom riktigt bra. Det är en rätt vid modell som jag ritat ut i stl 92. Jag blev lat och istället för att rita om hela mönstret i en storlek till förlängde jag det bara i fållen för att få det att motsvara stl 98 och det fungerade för den här gången. Småningom hamnar jag nog att rita om det helt och hållet.

Tröjan består av en brokig skara djur med stjärntyg på ärmarna. Jag hittade djurtyget som en stuvbit på Sampsukkas hemsida och det räckte inte till ärmar, bara till fram och bakstycket. Mönstret är ett beprövat raglanmönster från samma tidning som "High jump" byxan, en välanvänd Ottobre 4/2011.



Melvin känns numera som en utmaning då det gäller att sy kläder. Vår förstödde går redan på andra klassen och fyller 8 år innan detta år är slut. Kläderna får inte vara för gulliga längre, det ska vara lite häftigt och lite spännande. Men heller inga huppare (munkjackor i Sverige) då han inte tycker om huvor. På kestovaippakauppa hittade jag ett trikåtyg med riddare och slott på. Det var "riktiga" riddare med full rustning, svärd och sköldar. Ett slott känns också spännande, speciellt efter vårt besök i Åbo slott i somras då vi gick "lilla riddarrundan"- guidningen och fick se fängelsehålor och leta efter saker en riddare hade tappat i slottet. Det var nog kanske den bästa barnguidning jag varit på någonsin och Melvin var riktigt intresserad. Så med den upplevelsen i minnet hos honom klarade riddatyget Melvins stenhårda granskning. Nuförtiden är det få tyg som får hans godkännande.

Byxorna är sydda av "joustocollari" som vi säger i Finland. Alltså ett tunnare collegetyg med lite stretch i. Mönstret är "Chillax", ett av få byxmönster som passar Melvin utan ändringar.

Jag sydde också lite annat, men det har jag inte kommit mig för att fotografera ännu. 

Nu ligger två bytesaffärer och vilar på mitt samvete. Jag har redan fått en sjal som min syster stickat och i utbyte ska hon få en väska av fammos gamla bolstertyg. Jag har också en bytesaffär på gång med min andra syster.



torsdag 11 september 2014

En ny kusin

Våra barn fick en ny kusin för några veckor sedan. Det verkar bli ett pojkstarkt släkte då kusin Arthur fick en lillebror och vi har tre pojkar.

Jag skar ut mera trikålappar och sydde ett lapptäcke åt den här babyn också. Jag hade alltså inom loppet av en vecka sammanfogat över 100 trikålappar till två olika lapptäcken. Jag tycker om att sy de här lapparna och filtarna uppskattas verkligen, men nu behöver jag nog en liten paus från trikålappar. Jag drömde för någon vecka sedan att jag badade i färgglada trikålappar.


Då den här filten skulle kantas hade CoverPron en bättre dag för kantningen blev så mycket snyggare än den förra filten. Jag kan tycka att det är så konstigt att det kan vara så olika från gång till gång. Det måste ju vara en kombination av materialval och trådval som gör att maskinen beter sig lite olika.
Jag satte en svagt ljusgrön velour som baksida och den här velouren var underbart mjuk och skön. Det är Hilcos velour jag beställt från någon bortslumpning någon gång. Just den här färgen känns kanske inte som ett byxtyg, men det är ju bra att veta att velouren är av bra kvalitet tills jag ska ha byxtyg åt någon av pojkarna någon gång.
 
När vi överräckte filten hade kusinen inte ännu något namn så jag kunde inte sätta en "Made for..." lapp som jag satte på Elliots filt den här gången. Jag sydde istället fast en "handmade" lapp över muddskarvet.

Förutom filten hade jag sytt och tryckt en tröja och en body till bröderna.


En till storebror i stl 92 och en till lillebror i stl 62. 

Så hittade jag så tjusiga tryckknäppen när jag tittade in på käpynens webshop en gång. Det är alltså en stjärna på den. Den där lilla knappen gör en stor insats på en annars väldigt enkel tröja.