måndag 29 maj 2017

Min tribut till cykelsporten - kapitel 1, "Giro d'Italia"

Vartefter jag lär mig och utvecklas inom stickkonsten får jag nya spontana ideer och lust och vilja att komponera mina alldeles egna mönster. Här är ett resultat av det.

De som känner mig vet att jag, vid sidan av handarbete av olika slag, också är nästan osunt intresserad av cykling. Jag har ju redan för ett par år sedan skrivit inlägg om Tour de France och detta inlägg koncentrerar sig på det lopp som sträcker sig över tre veckor i maj - Giro d'Italia.

Girot har cyklats årligen från och med år 1909 med några undantag. 1915-1918 höll man paus och 1941-1945. Bägge gångerna på grund av krig.

Liksom i Touren finns det 4 olika tröjor man kan tävla om.

Rosa - det är totalledaren som bär den rosa tröjan (la maglia rosa)
Lila - ledaren i poängtävlingen
Blå - ledaren i bergstävlingen, den bästa klättraren
Vit - ledaren i ungdomstävlingen, alltså cyklisten måste vara under 25 år.



Därför är färgerna i dessa sockor valda med en tanke. Ränderna är de olika tröjorna. Själva sockan är rosa och orsaken till att girots färg är rosa är att sporttidningen La Gazzetta dello Sport trycks på rosafärgat papper. Tidningen var ursprungligen en arrangör till girot och hoppades att cykeltävlingen skulle ge mer synlighet och ökad försäljning.

Min man har ritat diagrammet till cykeln. Dessa var så roliga att sticka att jag har kapitel 2 på stickorna redan, Tour de France sockor. Samma tanke men i tourens färger.

Årets giro avslutades i söndags och blev en nagelbitare ända in på sista etappen. Aldrig tidigare har jag varit med om mera spännande cykeltävling. Jag tyckte att årets giro fick en värdig slutsegrare i Tom Domoulin. Nu blev det nästan lite tomt då man rest runt i Italien i tre veckor med den svenske kommentatorn Roberto Vacchis sällskap i tv rutan. Jag har njutit varje vardag då min baby sovit sig genom sändningarna så exemplariskt. Jag har kunnat följa cyklisterna och lärt mig en massa nytt på vägen. Vacchi har kunskap, humor och stor entusiasm vilket gör ett tre veckors lopp oerhört intressant. Nu väntar jag på Tour de France som kör igång 1 juli.





Pingviner

Försöker blåsa liv i denna plats med jämna mellanrum, men det lyckas inte så bra. Jag vet inte hur många gånger jag har satt mig ner för att skriva men sedan blivit avbruten. Det är väl så det är det här livet med en baby och tre andra som behöver mig.

Jag har haft väldigt flyt på med stickorna i vår. Det är nästan så att man inte kunde tro att det bara är ett drygt år sedan jag stickade enbart sporadiskt. Nuförtiden stickar jag nog minst ett varv per dag på något projekt.

Jag lär mig mycket om mig själv genom det jag tillverkar. Under våren har jag till exempel kommit underfund med att stickstorlek 4-5 passar mig bäst. Jag har inte riktigt tålamodet för tunna stickor, inte ännu i alla fall.

Under vintern stickade jag just med storlek 5 en tröja åt Milo. Jag började redan i november, men jag var så mycket sjuk att jag inte riktigt kom vidare. Men i mars fick jag den färdig.


Mönstret är ett gratismönster hämtat från ravelry och jag stickade i storlek 6 år så det finns ännu lite växtmån. Men 4 år hade nog blivit för liten, han blev fem i januari. Jag använde DROPS Nepal och stickor nr 5.


söndag 30 april 2017

Från får till tröja

Min syjunta har haft ett intressant projekt det senaste året. Ett projekt vi kallar "från får till tröja" där vi följer ullens väg från fåren till färdiga produkter.

Vi började i september med att själva vara med och klippa får. Ullen från fåren fick vi ta hand om och den fördes till ett spinneri i Ylistaro där det spanns. Sedan delade vi upp garnhärvorna mellan alla medlemmar och var och en har fått sticka vad de velat. En del av det vita garnet blev färgat och vi har försökt komma överens om färgerna.

När jag började fundera vad jag ville sticka blev det svårt. Det finns så ofantliga mängder vackra mönster på ravelry. Jag har tänkt på fyra olika modeller, börjat på med två av dem innan jag rivit upp och ångrat mig och till sist fastnade jag för mönstret som kallas "Aftur" som ironiskt nog var ett gratis mönster och jag vid det laget redan hade betalat för två andra.


Garnet som vi fick från fåren fanns förutom i naturvitt i två olika bruna nyanser. En gråaktig och en riktigt mörkbrun. Av det färgade garnet ville jag ha grön, orange, cerise och mörklila.

Jag blev riktigt nöjd med min tröja och nu har jag ju färdigt köpt två mönster som jag kan sticka av nåt annat garn. för modellerna var det inget fel på.


Jag ville sedan också sticka en liten babykofta av det mörkaste garnet till min pojke. Med små mängder färgat garn på oket blev den riktigt söt. Det mönstret köpte jag också på ravelry och det var roligt, lätt och snabbstickat. Så det mönstret kommer jag helt säkert att använda igen.


Vill man se mera av syjuntans projekt "Från får till tröja" kan man följa oss på instagram där vi går under namnet @stitchedsisters och taggen #frånfårtilltröja Där finns bilder från hela processen samlade.

fredag 24 mars 2017

Traktortröja

Jag är så på gång med stickandet nu. Jag har många projekt på gång. Börjar på nya när jag får andra färdiga.

I somras var jag med min mamma till Jakobstad. Hon skulle köpa garn från den lokala garnaffären och jag gick med. Jag stod och bläddrade i några mönstermappar från Sandnes när mina ögon fastnade på en barntröja med traktorer på. Jag tänkte genast på min andra son och köpte mönstret. Mönstret låg i min mapp hela hösten, men efter nyår köpte jag garn och stickade den åt honom.


Jag valde att sticka den i DROPS Karisma. Jag har varit nöjd med DROPS garn och det passar min plånbok då det är prisvärda garn. Först var jag lite skeptisk till den olivgröna färgen. Hade kanske gärna haft en klarare färg, men då den var klar var jag ändå helt nöjd.

Jag stickade storlek för 8 år eftersom han fyller 8 i april. Men den blev faktiskt lite för stor.

Mönster: Från Sandnes, köpt i handarbetsaffär Marks & Rosengren i Jakobstad
Storlek: 8 år

måndag 6 mars 2017

Ett minne från Ålesund

I maj ifjol hade jag förmånen att hälsa på min svägerska som vistades i Ålesund ett knappt år. Innan vi åkte hade jag kollat runt på internet vad det fanns för garnaffärer i Ålesund och hade bestämt mig för att besöka Spøteriet där. Jag hade redan länge innan vi åkte kollat in den så kallade "Marysweatern" på Ravelry och bestämt mig för att köpa norskt garn till den från Ålesund.

Foto: Svägerskan Mirjam

Jag fick tröjan färdigstickad i november, men eftersom min livmoder då verkade som hyresvärd kom den inte till användning innan hyresavtalet gick ut i slutet på januari. Men efter det har jag använt min Marysweater jätteofta. Och den fungerar som ett minne från resan till Ålesund.


Foto: Maria

Jag hittade rätt fort de färger jag ville använda och köpte hem det norska garnet Dale Cotinga. Ett supermjukt och härligt garn att sticka i och använda. Jag tilltalas av enkla mönster som ändå är effektfulla och det här mönstret var precis ett sånt. Lättstickat och snabbstickat med lite grövre stickor.

Jag växer in i stickandet. Sedan slutet av januari har jag påbörjat tre tröjor till mig själv av syjuntans egenspunna "Från får till tröja" garn, men dragit upp alla tre. I torsdags började jag med den fjärde modellen som känns rätt på alla sätt. Oket på den blir betydligt mera påtigt än något jag stickat förut, men jag tror att det blir bra ändå. Mitt sticksjälvförtroende har fått växa till sig under året som gått och om jag för några år sedan aldrig skulle ha dragit upp inser jag nu att det ändå på alla sätt är bättre att riva upp och börja om ifall det inte känns rätt än att stå där med en tröja du sedan inte använder. Det hade jag aldrig sagt för ett år sedan.

Nu tycker jag att vägen, själva stickandet, av ett plagg är lika mycket mycket målet som själva slutprodukten. Jag älskar att sätta upp maskor för en ny stickning och sakta, men säkert ser hur det växer och blir en produkt.

Om någon vill följa syjuntans "från får till tröja projekt" kan man följa oss på instagram -  @stitchedsisters

måndag 16 januari 2017

Årets första

När 2017 var några dagar gammalt fick jag för mig att jag nog ville sticka en kofta till babyn vi väntar. Impulsiv som jag är ville jag börja genast och fick gå efter principen "man tar vad man har" i garnvalet. Jag råkade ha naturvitt 7 bröder från Novita och en massa restgarn av samma garnmärke i olika färger.

Eftersom jag tyckte om mönster och modell på koftan jag stickade till Milo ifjol fick det bli en till, men i storlek 1-3 mån och med naturvit botten.


Jag började en måndag och hade den färdig på torsdag.

Jag blir allt bättre på att sticka mönsterstickning. Jag kommer numera i håg att inte dra åt trådarna på baksidan så hårt, men i detta fall syns mönsterfärgen under den naturvita huvudfärgen och det blev inte så snyggt.

Roligt att sticka något riktigt smått även om den inte kommer att vara i användning särskilt länge, babysar växer ju så snabbt.

Nu har jag två nya barntröjor på stickorna. Samtidigt som jag längtar efter att få sätta igång med något nytt projekt åt mig själv också. Jag har bland annat garn från min syjuntas projekt "från får till tröja" som jag väntar på att få börja på med. Och så har jag så många andra ideer, men för lite tid. Jag vet med mig själv att jag inte kan ha för många projekt på gång samtidigt. Jag har bestämt mig för att jag får ha högst 3 stickprojekt på gång samtidigt och så nån sockstickning.