Mellansonens byxor började bli pinsamt korta och eftersom storebror inte lämnat så många par till att ärva då han fick hål på knäna på de flesta sydde jag nya.

Jag utgick från samma grundmönster jag använt otaliga gånger tidigare, "High Jump" ur Ottobre 4/2011. Men jag valde att inte göra fickorna som de egentligen skulle sys utan jag klippte ut fickor lite på högt och satte ett mönstrat trikåtyg att kika fram i ficköppningen. Malte tycker väldigt mycket om djur och därför fick det bli Liandlos "Per Olssons bonnagård" som kom i fickorna. Han ska få en t-skjorta av det samma tyget till sommaren.

Tyget jag använt är en fantastisk mjuk och skön stretchfrotté jag beställt från Hannan Kangas. Jag älskar den gröna färgen på det här tyget och jag som vanligtvis sätter en kontrastfärg på mudden satte samma gröna mudd som själva byxorna på det här paret och det blev enhetligt och bra. De rosa grisarna i ficktyget får stå för färgvariationer på de här byxorna.

Och fickorna blev rätt mysiga faktiskt. Men eftersom jag inte hade något mönster utan bara klippte ut lite på högt insåg jag sedan då de kom i användning att de kunde vara djupare. Så för eget kom ihåg ska jag göra fickorna på nästa par djupare. Jag tror också att jag i nästa par ska sy fast fickpåsen med en stickning på framstycket och sätta resår i ficköppningen istället för att vändsy ficköppningen som jag gjort här.

Men de sitter bra på och används flitigt.

Mönster: Modifierat "High Jump" ur Ottobre 4/2011
Storlek: 110

Tack för lånet

För en vecka sedan var vi till våra bekanta som bor 2 timmar bort. Dels ville vi se deras nybyggda hus och dels ville vi återlämna bilbarnstolen vi hade lånat av dem till Milo. Det var redan ett tag sedan han växt ur den, men vi hade inte kommit oss för att återlämna den. Som tack för lånet hade jag sytt varsitt klädesplagg åt deras två barn:

Deras 4-åriga pojke fick en långärmad tröja med krokodiler på. Och den 2-åriga flickan fick en tunika/klänning. Tyget med rådjuren på har jag spanat på en längre tid, men inte kommit mig för att beställa då jag ändå upplevt det som ett "flicktyg". Nu fick jag beställa det och sy något trevligt av det åt en liten tjej. Det är så roligt att skapa något av ett vackert tyg oavsett om det ska ges bort eller stanna i mitt hem.

Tröjan var inga problem, jag har sytt åtskilliga tröjor enligt samma raglanmönster förut. Klänningen var inga större problem heller, men det är klart att det är lite annorlunda att sy ett mönster jag aldrig tidigare sytt. Det kräver mera tankeverksamhet helt enkelt. Men den här "mail express" - klänningen var rätt snabbsydd ändå och jag gillade modellen mycket. Kan tänka mig att sy flera såna faktiskt.



Mönster & storlek:
- Tröja - Ottobre 4/2011, storlek 110
- Tunika/klänning- Ottobre 1/2012, storlek 98

Stjärnor åt en 1-årig stjärna

I dag har det gått ett år sedan jag blev mamma för tredje gången och vi fick vår envisa Milo. Han tänkte aldrig börja komma ut nå och jag tycker att han visar prov på samma envishet ännu i dag.

Vi har varit på 1-års fotografering med alla barnen och skall småningom boka en tid för Milos 1-års fotografering också. Vi har de två äldsta barnens foton i samma stil och vill använda oss av samma även åt Milo. De två äldsta har haft olika randiga bodyn med krage på sig och jag såg ett tyg jag ville använda åt Milo också för att det var så väldigt mycket hans färger, men ett problem hade jag - jag hade inget mönster. Så jag började konstruera ett eget ännu en gång och det här är nog så ihopplockat både härifrån och därifrån att det verkligen är ett eget.

Jag ville inte sy i det rätta, randiga tyget direkt då jag inte visste hur det skulle sitta på så jag skulle sy i något annat tyg. Då fungerar jag så att jag inte kan sy i vilket tyg som helst bara för om det verkligen blir bra vill jag kunna använda det så det fick bli stjärnor. Och det fick bli med vit krage.

Och den här kommer vi verkligen att använda. Lite småsaker ska jag justera tills jag syr den randiga han ska ha på fotograferingen. Ärmmuddarna känns onödigt långa och lite får jag ännu ta in i vidden, speciellt i ärmhålen för ärmarna blev onödigt breda. Men annars blev den helt bra, med sprund och krage. Jag behöver ju inte nämna hur många gånger jag sprättade och gjorde om kragen, men till sist fick jag den att passa. 

Så nu fick vår lilla 1-åriga stjärna en stjärnbody och jag säger bara grattis på 1-årsdagen älskade lilla Milo! 

Mönster: Eget

Storlek: ca 80

En klänning för en gudmor

I dag har den här klänningen varit på dop. En av mina systrar var och hämtade den i fredags. Bara några dagar tidigare hade hon ringt och skulle komma till stan för att leta efter en klänning att ha på ett dop. Jag hörde redan i telefonen att hon fasade för den stadsturen för det brukar ju ofta vara så att då du ska ha något speciellt hittar du det inte. Jag kom direkt att tänka på det här fina tyget jag köpte en gång då det var nedsatt, men som jag inte kommit mig för att sy. Jag visste att hon tyckte om "Bohemian"-modellen jag sydde åt henne till hennes födelsedag och innan jag riktigt förstod vad jag gjorde hade jag lovat att sy en klänning åt henne färdig för avhämtning i fredags.

Det blev en till "Bohemian" för jag visste ju att den passade. Men jag förlängde den  till klänningslängd.

Jag tyckte då den var färdig att den saknade något för att göra den lite festligare och därför satte jag en lila spets i fållen. Festlighetsgraden steg lite, men den saknade ännu något och jag gjorde en liten utsmyckning av en säkerhetsnål, en rosknapp jag hittade i min knappburk och resterna av den lila spetsen. Och då kändes den tillräckligt fin för en gudmor på ett dop.

Det är bara fastsatt med en säkerhetsnål så det går ju enkelt att ta bort om hon inte vill ha den där.

Tyget är Liandlos retroblommor som jag beställt via någon finsk websop och jag har det själv i rött.

Mönster: "Bohemian tunika" ur Ottobre 5/2009 förlängt till en klänning.

24 h effektivitet

I går kväll strax innan kl. 17.00 var jag taggad till tusen. Min man hade ännu inte kommit hem från jobbet och barnen hade farit iväg till sin farmor och faster och jag bara väntade och väntade på min väninna som skulle ta mig till stan och till sy-lan. Väskorna var packade med färdigklippta projekt, symaskiner, trådar och nålar, mönstertidningar, måttband och alla möjliga tillbehör samt en madrass och sovsäck. Nu väntade 24 timmars effektiv sytid med bästa gänget, utan barn, borta hemifrån. I dag, ca 24 timmar senare kom jag hem igen med mycket färdiga barnkläder.

Pyjamasbehovet har gjort sig påmint igen en gång. Melvin hade en pyjamas som inte hade hål på knäna eller var för liten. Så jag uppgraderade honom med två nya pyjamasar.

Eftersom Malte inte har just några pyjamasar alls att ärva efter storebror fick han också en ny.

Eftersom Melvins favoritfärg är lila tog jag ordentligt i och båda hans pyjamasar går i lila toner. På frågan vad han ska bli när han blir stor kan du få olika svar olika dagar allt beroende på vad som är aktuellt i hans värld just då. Ibland ska han bli polis, ibland byggplatsarbetare och i dag skulle han bli cirkusartist, så det varierar. Men om du frågar vad som är hans favoritfärg har han gett samma svar i ett års tid nu - lila.

Maltes favoritfärg är inte grön, men han fick en grön pyjamas nu i alla fall. En pyjamas med söta, snälla små dinosaurier på.

Mönster: Ottobre 6/2009
Storlek: 110 och 116/122

Här skymtar Melvins andra pyjamas i lila och rött. Det är dinosaurier också på den, men de ser inte lika snälla ut. Men så vill han ju inte heller ha för söta kläder längre.

Jag valde att våga lite med Melvins stjärntröja. I somras sydde jag den här tröjan åt Milo där jag satte en ärm av varje färg och jag tyckte om den. Så då jag hade beställt Liandlos stjärntyg med både röda, turkosa och vita stjärnor tänkte jag att jag skulle följa samma princip här. Ena ärmen är röd, den andra är turkos och så satte jag vit resår i halshålet. Ett helt lyckat koncept att variera en baströja med.

Mönster: Ottobre 4/2011
Storlek: 116/122


Milo fick en body i samma dinosaurietyg jag använde till Maltes pyjamas.

Mönster: Eget
Storlek: 80

Nu fick jag också sytt Melvins underställ i merinoull som jag beställde tyg till redan i oktober för att säkert hinna få den sydd innan det blev kallt. Första köldknäppen kom redan i december och tyget var fortfarande i lådan. Nu har jag den färdig ifall det kommer flera köldknäppar i vinter. Jag tog ordentligt i med längden här för att merinoull är rätt så dyrt tyg och då vill jag vara säker på att han kan använda den mera än en vinter. Merinoullen är beställd från Myllymuksut och känns så skön och varm att jag överväger att beställa tyg och sy ett par långkalsonger åt mig själv också.

Mönster:

Tröja - Ottobre 6/2010
Kalsonger - Ottobre 4/2004

Storlek: 122/128

Jag sydde också två saker till, men de ska ges bort så jag vill inte sätta dem hit innan mottagarna har fått dem.

Så man hinner ganska mycket då man får sy ostört i 24 timmar. Lite sov jag väl nog också, men betydligt mindre än jag annars gör. Jag brukar se mig som en människa som är beroende av tillräckligt med sömn, jag har alltid varit sån. Men på ett sy-lan är man på något konstigt sätt så hög på sydamm och godis att adrenalinet rusar fram i kroppen och man får inte avslutat för man ska bara göra en sak till och sen ska man bara laga det här färdigt också och alla andra sitter ju upp och syr och man vill inte lämna det trevliga sällskapet.

Min syjunta är en fantastisk samling människor som samlas kring ett gemensamt intresse och diskuterar också allt möjligt mellan himmel och jord. Många av de där människorna skulle jag aldrig haft att göras med om jag inte vågat mig på syjunta den där dagen i januari för snart 2 år sedan. Jag minns att jag tänkte att vad ska jag nu dit och göra. Alla känner varann från förut och de kommer att iaktta mig och döma ut mig på direkten. Jag stod där inför en samling människor och skulle presentera mig och jag iakttog dem säkert lika intensivt som de iakttog mig där jag stod i min prickiga tunika. Ögonen föll först på en stor gravidmage och kvinnan bakom magen, som jag då aldrig kunde tro att skulle bli en så fin och godhjärtad vän. En mörkhårig kvinna frågade mig om det är en "Bohemian tunika" jag har på mig och oj vad hon gett mig många goda råd under åren. En lång dam satt bredvid kvinnan med gravidmagen och det fanns en värme i hennes ögon som gjorde att jag kände en enorm tillit till henne, en tillit som växt.

En annan hade jag sett på församlingens mamma-barn grupp och en hängde jag en del med under Åbotiden. En var så pratglad och sprallig att jag blev alldeles glad i hela hjärtat och en fjärde satt och koncentrerade sig hårt på nå petroleum blå stickning.

Jag kunde räkna upp fina egenskaper hos dem alla, men jag tror att det är vi alla tillsammans med våra unika egenskaper som gör syjuntan till vad den är, världens bästa syjunta. Många har kommit och många har gått, men vi är kvar för att det blivit en livsstil, en plats vi inte vill lämna bort för då lämnar vi också bort en del av oss själva och mister den unika gemenskapen vi har bland garn och tyg och a cup of coffe: Cold and dusty Sy-lan coffe.

Tvärtom lika

JNY:s fordonsjersey är ett tyg jag liksom inte tröttnar på. Jag har haft det i många olika färger och i flera månader har jag haft dessa två färger i skåpet. Jag visste från början att jag ville sy just såna här sprundtröjor av det, men då var jag ännu lite osäker, för att inte säga rädd, att sy sprund så det blev inte uppklippt.

Det sista jag gjorde i fjol var att sy ihop dem innan jag satte mig i tv-soffan med min man för att äta chips och se en film fram till tolvslaget. De blev färdiga så när som på två orange tryckknäppen. Jag hade slut på orange tryckknäppen, men får av en syjunttis på inkommande helgs Sy-lan. Maltes tröja är nu bara ihopknäppt med en säkerhetsnål.

De sitter bra på och jag har gjort dem tvärtom. Melvins favoritfärg är lila och hans tröja kantade jag med orange resår och satte orange på baksidan av sprundet. Jag vet inte om Maltes favoritfärg är orange, men jag tyckte att det kunde passa honom. Hans tröja är då kantad med lila resår och har lila i sprundet. På det sättet blev tröjorna "tvärtom lika".

Mönster: "Buttoned-Up", Ottobre 1/2012
Storlek: 110 (rätt och slätt) och 116/122. (116 på bredden, 122 lång)

Kusiner och färgval

Gott nytt år!

Jag tror och hoppas att 2013 blir ett lika inspirerande år som 2012. Jag sydde mycket ifjol och jag har gått framåt och lärt mig mera. Förra året fick jag grepp om att sy snygga sprund. I år hoppas jag bli bättre på applikationer och att jag ska ha lust att sy alltmera till mig själv också.

Här kommer ännu ett inlägg om ett projekt som blev klappar åt två kusiner.

 

Den här krabaten känner ni igen vid det här laget. Jag inledde 2012 med att vara höggravid, svullen och i full förväntan över att träffa det barn jag då bar. Om två veckor blir typen som då bodde i magen 1 år. Han som kom att bli vår fina lilla Milo. I julklapp fick han en ny pyjamas av liandlos tandtrollstyg. Jag sydde åt de två äldsta redan i maj, men ville vänta med att sy åt Milo tills han skulle uppnå en storlek han inte växer ur på två månader. Nu kände jag att den tiden var inne. Jag använde samma mönster jag använde åt honom för ett par dagar sedan också.

En annan krabat som också fyller 1 år detta år är pojkarnas kusin Arthur. Det skiljer bara ca 6 veckor mellan Milo och Arthur. Passande nog är Arthurs mamma tandläkare och därför fick också han en tandtrollspyjamas till julklapp. (Även om mammans uppgift egentligen är att utrota tandtrollen, men de här är ju bara för söta). Jag fick slut på den gräsgröna mudden och satte en limegrön istället och blev förvånad över vilken avgörande roll valet av muddfärg spelar för helheltsintrycket.

Jag borde läsa in mig lite mera på färglära. Milos pyjamas, till höger, med mörkare mudd känns på något sätt varmare än Arthurs med limegrön mudd. Jag tyckte att det var intressant att se hur olika de kom att bli även om jag använde samma tyg till båda. Hela Milos pyjamas ser mörkare ut för att jag använde mörkgrönt muddtyg.

Jag brukar tänka att det egentligen inte löns att sy egna kläder sådär pengamässigt tänkt. Jag gör ju det för nöjet och tillfredsställelsen det ger mig att skapa unika kläder åt mina barn. Det är min hobby och utan mina systunder skulle jag inte må lika bra. Men tyg är inte billigt, meterpriset rör sig ofta mellan 18 - 25 euro per meter. Fast å andra sidan är det så att om jag planerar den där metern bra får jag ganska mycket ur en meter och då känns det inte så farligt dyrt utan priset landar ungefär på det samma jag skulle sätta ut på en stadsrunda om jag skulle gå och köpa kläder i butiken. Den här metern tandtrollstyg räckte nu till två pyjamasar i storlek 80 och det jag använde till Maltes pyjamas i storlek 104. Tre barn har alltså fått kläder ur den där metern jag beställde. Dessutom fick jag utlopp för min kreativitet i processen, fick lugna stunder vid symaskinen och slapp stressa till stan.

Mönster: Ändrat från "Jetro overall", Ottobre 4/2008
Storlek: 74/80