Fotografbesök

I dag hade Malte besök av fotografen i dagklubben. De skulle ha haft fotografering redan för en månad sedan, men då blev tanterna sjuka så det blev framflyttat. Jag hade i alla fall sytt färdigt tröjan åt honom redan då, så den har legat i skåpet och väntat på den nya fotograferingstiden. I dag var det då dags att klä sig i brandmansmunderingen.

Hittills har jag alltid sytt något nytt åt dem till fotograferingen i klubben eller förskolan. Det har bara blivit så för att jag minns att min mamma alltid sydde nytt åt oss till våra fotograferingar under skoltiden. Jag brukar tänka att barnet egentligen borde få ha sin favorittröja på sig på fotograferingen för att deras personlighet och smak skulle framträda. Men jag tycker det är roligt att ha en orsak att sy nytt också. I Maltes fall i dag kommer det också att bli en favorittröja för han har väntat på att få använda sin brandmanströja. Maltes favoritfärg har kommit att bli röd. Det svaret är numera lika självklart som att Melvins favoritfärg är lila. Så då jag såg detta underbara röda tyg från Lillestoff på deras hemsida tänkte jag bara att det där måste jag ha åt Malte.

Jag ville hitta ett sätt att variera en helt vanlig baströja på något sätt som skulle göra den lite mera spännande. Tyget i sig är ju lite spännande med brandmän och en katt som sitter fast högt uppe i ett träd, men jag ville tillföra något extra.

Jag kom då på att använda mig av samma princip som jag använt i flera av Milos bodyn. Alltså att sätta en knäppningslist i ena raglansömmen. Jag ville använda vanliga knappar istället för tryckknäppen. Jag utgick från mönstret på en  raglantröja jag använt åtskilliga gånger förut och som jag visste att sitter bra på Malte. Sedan tänkte jag bara ut, mätte lite och fixade sprundet lite på högt. Sedan plockade jag fram min knappburk och letade efter tre olika färger på knappar som skulle ta fram färgerna ur tyget.

Då man syr bodyn efter den här principen har knäppen faktiskt en funktion för att det blir lättare att få babyns huvud genom halshålet. Här behövs de inte för funktionens skull. Maltes huvud ryms bra genom halshålet i alla fall så det var nog bara för prydnadens skull jag satte dit knäppningssprundet. Det gav lite mera spänning till en annars enkel baströja.

Mönster: Utgått från Ottobre 4/2011, men med knapplist.
Storlek: 110

Ett litet brandmansset

Ibland får jag till det så att ivern, inspirationen och lusten att sy sammanfaller med att jag faktiskt har tid att sitta en stund. Och just då det händer är jag glad att jag oftast har färdigt tillklippta projekt att ta till och köra genom symaskinerna.

De här byxorna är nog en av de saker som längst legat tillklippt, typ sedan oktober då jag sydde de här. Jag klippte till dessa blåa då på samma gång, men eftersom det första paret var för stort då sydde jag aldrig ihop de här. Men nu har han växt och Milo-byxorna passar riktigt bra. Så nu var det dags att sy ihop de här också.

Velourtyget är en restbit jag köpte av en syjunttis och det räckte precis. Inget lämnade och inget gick till spillo.

En annan orsak till att de här inte blev sydda var att den vackra färgen var en lite knepig färg då det gällde att hitta rätt färg på resåren. Jag hade tänkt kanta med samma nyans, men jag hittade aldrig nån som matchade tillräckligt bra. Färgen är inte blå och inte är den riktigt turkos heller, så jag visste inte hurudan färg jag skulle sätta... förrän för ett par dagar sedan då jag kom att tänka på Lillestoffs underbara brandmanstyg. Då såg jag plötsligt en brandbilsapplikation på byxorna och då visste jag också att jag sätter en röd resår på byxorna.

Jag sydde ihop en tröja av brandmanstyget. Egentligen tycker jag bättre om bodyn, men jag tycker också att tröjor kan vara lite snygga och förhoppningsvis hålls tröjan innanför hängselbyxorna och lämnar inga bara ryggar. För jag tänkte ju det som ett set.

Applikationen gjorde jag av restbitar av trikå. Jag lär mig lite mera hela tiden och varje applikation jag gör blir aningens bättre än den förra, men de sitter nog långt ifrån perfekt ännu.










Resåren i tröjan och de röda tryckknäppena i byxorna är från min mammas gamla syförråd som jag rotat igenom, tagit med mig och får använda. Tryckknäppena är lite större än mina egna nybeställda och passar perfekt i de här byxorna. Men de är svårare att sätta fast då de inte riktigt passar i min tryckknäppstång. Resåren har en randig struktur som gör den lite extra speciell.






Och när man sätter ihop plaggen tillsammans blev det riktigt sött på vår lilla kille:

Mönster:
Byxor - Omändrat från en syjunteväns mönster.
Tröja - Ottobre 1/2010

Storlek: 80

Fotografbodyn

Nu är vi hemkomna från fjällen och försöker landa i vardagen igen och det innebär att tvättkorgen blir överfull samtidigt som kappsäckar packas upp, sakta men säkert. Vi hade tyvärr med oss en förkylning i packningen hem. Ingen har feber, men både jag själv, Malte och Milo är snuviga och lite småhostiga.

Veckan innan vi åkte iväg norrut var vi till fotografen och tog 1-års fotografi av Milo. Vi tog också syskonbild så i januari och i februari sydde jag tröjor åt alla barnen. Mest tid och energi satte jag ju ändå ner på Milos body. Och den blev bra, den blev riktigt bra och jag var nöjd, riktigt nöjd.

Mönstret har jag arbetat fram själv. Jag gjorde lite ändringar från min första variant och den här satt faktiskt lite bättre på. Jag gjorde ärmarna lite smalare än den förra. Eller egentligen gjorde jag väl hela vidden lite smalare än den med stjärnor på.

Tyget är det fantastiskt mjuka, smalrandiga trikåtyget från Hilco beställt från Fabriina. Det är ljusblått botten med smala lila ränder och krage, ärsmslut och sprundbaksida är enfärgade lila. I det här sprundet satte jag "riktiga" knappar istället för tryckknäppen. Den började kännas lite finare på det sättet.

De större pojkarnas tröjor skriver jag om en annan dag. Jag stötte på mera problem med dem än vad jag gjorde med den här.

Mönster: Eget
Storlek: 80

Imponerande material

Pojkarna behövde byxor, så jag sydde byxor.

I båda dessa par är jag väldigt imponerad över materialet. De är visserligen sydda av helt olika tyg och olika material, men båda tygkvaliteterna imponerade storligen på mig.

Melvins turkosa collegebyxor är sydda av en tjock, skön college med borstad insida som är beställd från Royal–tuote. Det känns som om det skulle kunna vara väldigt bra kvalitet på den, men det brukar visa sig först efter några veckors användning och några tvättar vad det verkligen går för.

Mönstret är det omtyckta och på Melvin välsittande ”Odakota” - byxmönstret som jag sytt ett par av tidigare. Passar vår smale son.

Maltes orange byxor är gjorda enligt samma mönster som de gröna stretchfrottébyxorna jag sydde för ett par veckor sedan, men lite omändrat. Jag har igen utgått från ”High Jump”, men gjort om fickorna på samma sätt som de gröna frottébyxorna. Här har jag kantat ficköppningarna med gul mudd istället för att vändsy dem och sedan har jag också sytt fast fickpåsen i byxan.

Den här fantastiskt mjuka velouren är beställd från Kestovaippakauppa och överraskade mig från den stund jag kände på det första gången. Och då har jag ändå sydd min beskärda del velourbyxor av tyg jag beställt från flera olika ställen. Nu har jag tvättat de här byxorna 2 gånger och tyget har inte ändrat ett endaste dugg. Jag blev så tagen av kvaliteten att jag har beställt två olika färger till (innan tygstrejken) som ligger hemma i min tyghylla och väntar på att jag ska sätta saxen i dem. Just den här orange biten hade jag bytt till mig på en tygbytarkväll med syjuntan men hon jag tog det av sa att den var beställd från Kestovaippakauppa.

Mönster & storlek:

• Melvin: ”Odakota”, Ottobre 1/2012, storlek:122
• Malte: Lite eget, men utgått från ”High Jump”, Ottobre 4/2011, storlek 110

För en varmare skidtur eller en för varm skidtur

Jag får hälsa alla mina läsare från de vackra finska fjällen.

I december någongång eller i början av januari beställde jag tyg till ett sportunderställ åt mig själv. Jag har blivit lite hård mot mig själv och tycker att det är fullkomligt onödigt att köpa ett underställ då jag kan sy ett själv. Då Myllymuksut hade nedsatt pris på "merinovillajoustofrotté". (Vi pratade i syjuntan senast om att många tygtermer och sytermer ofta kommer på finska för oss för att det är finska webbutiker vi oftast beställer från.) Hur som helst... då jag såg att det var nedsatt slog jag till och tänkte att nu ska jag sy ett varmt och skönt underställ åt mig till vinterns skidturer.

Men tyget lämnade att ligga i nån påse tills jag förra veckan insåg att snart är vintern slut så jag måste ju sy bort det där tyget om jag ska hinna använda det i vinter och eftersom vi skulle tillbringa en vecka i fjällen i fina skidspår ville jag sy det tills vi skulle åka.

Och visst blev det varmt, skönt och underbart att ha mot kroppen. Frågan är kanske mera om det inte blev nästan för varmt... Inte om det skulle vara lite kallare, men det har varit runt noll grader i dag och skidspåret är i toppskick med utmärkt före och svetten lockas fram, mitt underställ kunde gott och väl ha varit lite tunnare.

För ett par veckor sedan sydde jag också ett par gröna boxertrosor åt mig av merinoull. Jag börjar så lätt frysa när jag är ute med barnen på skrinnskobanan eller i snödrivan och de här värmer så bra och är bekväma med bra passform.

Nu kan jag för tillfället inte skriva vilka mönster jag använt eftersom tidningarna är där hemma och jag omöjligt kan komma ihåg vilka det var.

Jag har tänkt uppdatera bloggen lite den här veckan. Jag skrev redan tidigare att jag tycker att jag fått så lite egen tid och den tid jag har sätter jag då hellre framför symaskinen än framför datorn och därför har bloggen fått lida lite. Den här veckan har jag ju då inte symaskinen med mig till fjällen, nån måtta får det väl vara, så jag tänkte uppdatera lite vad jag nu orkar, hinner och vill på kvällarna.

Årets tygfasta inledd

Ifjol tygfastade jag, från fastlagstisdag till påsklördag. Det var rätt hälsosamt för mig som klickar in mig på de vanligaste nätbutikerna så gott som dagligen. Jag köper dock inte tyg varje dag, men ofta hittar jag något jag bara måste ha även om det finns högar med tyg i skåpen och lådorna från förut och så klickar jag hem lite till. Nu har jag möjlighet att tömma skåpen och hyllorna till viss del i alla fall.

Att fasta från att köpa tyg kan för en del verka som en konstig sak. Hur svårt är det nu att avstå från att köpa tyg egentligen. Och det är det säkert inte för många, men för mig är det det. Jag röker inte och jag dricker inte annat än nattvardsvin i alkoholväg, men jag har andra saker jag är beroende av. De som känner mig vet mycket väl hur mycket jag tycker om tyg.

Jag älskar känslan av att få hem ett nytt tyg. Ett snyggt mönster på ett skönt tyg är oslagbart i min värld. Att sätta saxen i ett vackert tyg och skapa ett unikt plagg till något av min barn är som manna för själen. Och det är inget fel med det egentligen, felet ligger i att det finns så många vackra tyg man vill ha. Och tyg kostar och till sist står jag där med massor av tyg, alla lika fina och jag vet inte var jag ska börja och vad jag sy av alla tyger.

Jag kan inte avstå från att sy i 40 dagar, det skulle aldrig vara hälsosamt för mig för att jag behöver de där små stunderna jag får vid symaskinen. De där stunderna när ingen ropar på mig, ingen behöver mig utan jag behöver och jag får min egen tid där på den knarrande stolen framför symaskinerna. Det är enbart hälsosamt för mig (bortsett från tygdammet då) och det vill jag inte avstå från.

Men det där beroendet jag har att klicka in mig på nätbutiker för att se om det kommit några nya tyg och köpa mera tyg kan jag leva utan. Så därför kör jag en favorit i repris i år igen. Jag ska inte köpa några tyg under fastetiden. Jag ska inte ens gå in till alla nätbutiker och titta vad som finns och planera för vad jag ska köpa då fastan slutar. (som jag gjorde i fjol). Jag får gå in till stadens tygbutik och köpa tillbehör såsom gummiband eller trådrullar om det behövs för att något ska bli färdigt, men inte en centimeter tyg ska jag köpa.Jag ska nu satsa på att minska på de tyghögar jag har hemma.

(Ett litet problem finns här och det är att jag förhandsbeställt ett tyg med en syjunttis. Tyget har jag inte fått och inte betalat för ännu, men jag måste fråga om hon kan hålla det till efter påsken).

Huvtröjor

Med en 1-åring i huset har jag fullt program. Han är verkligen överallt även om han inte lärt sig gå ännu. Han har desto bättre fart på krypandet och älskar trappan. Är grinden öppen är han flera trappsteg uppe på bara några sekunder. Med en energisk liten kille som kräver ständig tillsyn känner jag att min sytid har sjunkit i procent lite. Men förra veckan sydde jag klart dessa tröjor åt de två äldsta.

Varje gång en Ottobre dimper ner i postlådan känner jag mig så inspirerad och ibland bara vet jag att jag ska sy en viss modell. Dessa tröjor med blixtlåssprund fastnade jag för direkt jag såg den på pärmbilden. Men det dröjde innan jag fick dem sydda. Jag tyckte om tanken med huvan, den var lite rolig. Blixtlåssprundet i sin tur ger lite extra krydda till modellen. 


Jag som fått sån pippi på sprund tyckte i alla fall att det här blixtlåssprundet var lite knepigt att sy och tidningens beskrivning kändes som rena rama hebreiskan. Jag förstod inte hur de hade tänkt ut att sprundbottnet skulle sys så jag tänkte ut det själv och det blev bra det också.

Jag har använt olika mönster till de här tröjorna även om de är likadana. Melvins tröja är gjort av ett mönster enkom utarbetat för ett smalt barn och Maltes är för normalbyggda barn.

Melvins tröja är sydd av ett polis och tjuv tyg jag beställde redan i november/december någongång. Med svart mudd fick den en liten "storpojks touch".

Maltes tröja är sydd av Liandlos fantastiska "Bygg och gräv" tyg som är som gjort för Malte för han tycker om alla möjliga stora maskiner. Tröjan fick röd mudd helt enkelt för att det är hans favoritfärg.

Mönster: Ottobre 4/2012
Storlek: 122 (ett smalt barn) och 110 (normalbyggt barn)