torsdag 30 april 2015

Chef Malte

Våran Malte har tidigare tyckt om att baka, men nu har han upptäckt matlagningskonsten tack vare att han i 6-års present fick en kokbok för barn. Han brukar titta på bilderna i den och önska att vi ska koka något ur den tillsammans. Och han vill ofta vara med och laga maten.

Nu när det drog ihop sig till vappenmaskerad på dagis beslöt vi tillsammans att han skulle vara kock. Jag brukar tycka att det är lite onödigt att lägga mycket tid på maskeradkläder, men den här gången tänkte jag att han ska få använda kockrocken  och den tillhörande kockmössan här hemma när han kokar mat till familjen och jag blev så motiverad att sy. I januari 2013 när Ottobre damp ner i min postlåda såg jag genast på pärmen att det fanns mönster på en kockrock och jag tänkte redan då att den ska jag sy nångång. Nu fanns det orsak att sy den och i morse förde jag den här glada kocken till dagis.



Eftersom jag kom på det sent på tisdag kväll insåg jag att det är knappt om tid att få den färdig till torsdag. Men jag kan vara envis och bestämd när jag är inspirerad och jag skulle ha den färdig trots bihåleinflammation och huvudvärk. Jag grävde fram ett gammalt och avlagt vitt lakan och satte igång. Och jag blev så nöjd.

Ännu på onsdag hade jag förhoppningar om att hinna sy de charmiga rutiga byxorna som hörde till i mönstertidningen, men jag fick nog inse min begränsade tid och nöjde mig med att köpa sex knappar och inte börja leta rutigt tyg när jag var inne i tygaffären.

Men det här var ett roligt projekt och Malte är så stolt över sin kockrock och undrar när vi ska koka mat tillsammans nästa gång så han får använda sin kockrock.

Mönster: Ottobre 1/2013
Storlek: 122

tisdag 14 april 2015

Vardagspussel och tygbitspussel.

Jag har sytt väldigt lite de senaste månaderna. I förhållande till många andra syr jag väl rätt mycket, men jämfört med mig själv i fjol vid samma tidpunkt har jag sytt lite. Och det jag har sytt har jag inte fått dokumenterat, tyvärr. Jag vill nämligen gärna för min egen skull dokumentera så mycket som möjligt av det jag tillverkar, men nu när jag jobbar 4 dagar/vecka tänker jag lite annorlunda. Jag syr fortfarande det mesta av barnens kläder själv, men jag väljer att inte stressa med dokumentationen. Allt har sin tid och nu är det en annan tid än det var för ett år sedan.

Det är en tid med jobb dagtid och på kvällarna är det tid för barnamys, läxläsning och planerande för nästa dag: vem för, vem hämtar, vem behöver bil, vem cyklar och vem åker buss? Det är en tid att lägga vardagspussel på ett annat sätt än då man var hemmamamma. Jag klagar inte för jag tycker om mitt jobb och försöker njuta för jag vet att det är ett gästspel jag gör på den arbetsstol jag sitter på varje dag.

Men det är ju onekligen ett helt annat liv än den vardagslunk jag traskade omkring i för ett år sedan och det har tagit tid att vänja sig. Jag har behövt tid att sätta mig in i helt nya saker för mig, tid att inse att jag omöjligt hinner med allt på samma sätt som förut. Tid att inse att stunder att umgås med bästa vännen behöver planeras och bokas in på ett annat sätt än tidigare. Allt ska planeras på ett helt annat sätt än tidigare och det kan vara irriterande, men hälsosamt. Jag kan sakna livet som hemmamma för jag tyckte att det var de klart bästa åren i mitt liv, men jag tycker också om utmaningen att hitta mig själv i en ny roll som arbetstagare. Jag vill försöka hitta balansen mellan jobb och fritid, hem och familj och ibland känns det lite små kaotiskt. Men mitt i det vardagskaos som råder hittar jag ännu en enorm njutning i att sitta vid mina symaskiner och ibland skapar jag något som blir bättre än jag först hade föreställt mig och de sakerna väljer jag i nuläget att lyfta fram här på min syblogg.

Melvin fick en ny tröja för några veckor sedan. En tröja som blev en stor favorit och det gör mig så glad. Jag har sagt det förr och jag säger det igen - Min stora utmaning inom sömnaden just nu är att skapa kläder som vår äldsta vill ha på sig. Jag vill så gärna sy till honom fortfarande, för nu har vi kommit till ett skede då man kanske till och med sparar en slant med att sy till honom. När ett barn växer ur den där småbarnsavdelningen i klädbutikerna och vi börjar röra oss i storlek 128 - 134 blir priserna nästan de samma som vuxenkläder. Och det duger ju inte med vad som helst längre heller. Det får absolut inte vara barnsligt utan så där lagom coolt.

Jag hittade ett rött trikåtyg med smala svarta ränder på i mina gömmor, ett tyg jag köpt av en syjunttis för ett tag sedan och jag skarvade i med rester av enfärgat svart till ärmarna. Jag ansåg att det ännu saknades något så det blev en liten svart ficka på framstycket och sedan ännu ett sprund. Sprundet kom till mest bara för att jag är lite rädd att glömma bort hur de ska sys och vill hålla sprundkunskapen vid liv. Och Melvin var jättenöjd. Vi tänker tillsammans numera när det gäller kläder till honom. För jag ids inte sy kläder han sedan inte vill använda så då är det bättre att han själv får vara med i planeringen och själv säga hur han vill ha det.

Mönster: Villi Viikinki, Ottobre 6/2010, har lagt till sprund och ficka.
Storlek: 128 (bredd) 134 (längd)


onsdag 4 mars 2015

Isbjörnar


Jag tycker isbjörnar är väldigt fina djur och jag fastnade genast för tyget med isbjörnar på från JNY.

Det var längesen jag sydde turkosa nyanser. Jag hade en turkos period för ett tag sedan, men sydde så mycket turkos då att jag blev trött på det. Det här tyget passade vår minsting och jag använde ett gammalt mönster jag hade ritat av när Malte hade storlek 98 och jag har inte skrivit på mönstret varifrån jag hämtat det. Att inte skriva på mönsterdelarna från vilken tidning jag hämtat ett mönster är en rätt vanlig miss jag ofta gör, tyvärr. Men det är väl nån helt vanlig baströja ur någon Ottobre antar jag.


fredag 30 januari 2015

Favoritpyjamas

Jag hade sytt pyjamas åt alla tre pojkarna till lillajul. Milos pyjamas blev en oväntad favorit så den har varit så flitigt i användning att jag inte fått den fotat.





Tröjan är sydd av ett av mina "all time favorite" tyg, liandlos Bä, bä vita lamm. Jag har använt samma mönster som jag nästan alltid använder till trikåpyjamas.

Byxorna är sydda av en gammal, rutig skjorta min man har haft. Den började ha fläckar som inte gick bort, men eftersom han hade använt skjortan jättemycket och jag gillade de behagliga färgerna ville jag inte bara kasta bort den. Jag fick skjortan att räcka till byxorna, men det blev väldigt knappt.

Det är alltid roligt att återanvända material.

Mönster:
Tröja: Ottobre 6/2009
Byxor: Ottobre 4/2003

Storlek: 98

måndag 19 januari 2015

Pussel av rester

Vi har snö och vinter och jag fick lust att sy bort lite rester. Ifjol beställde jag en liten bit av några vintertyger för att sy sittunderlägg. Jag hade ännu kvar lite rester och en hel del andra små rester av andra tyg så jag började pussla ihop de olika tygen för att få en ny helhet.


 "Colour blocking" mönstret ur Ottobre 2/2005 är ett bra mönster för restbitslekar av lite större tygbitar. Det har också visat sig vara ett bra mönster för Malte och det var han som ville ha pingviner på en tröja. Den bit jag hade kvar av pingvintyget räckte till en ärm och till mittpartiet på framstycket. För andra ärmen och den smala lilla delen på framstycket valde jag hilcos smalrandiga tyg. Samma tyg räckte till det mesta av bakstycket. Till de sista delarna valde jag vit trikå. Jag klippte ut en pingvin på ett isflak ur det sista av pingvintyget och applicerade den på bakstycket. Med svart resår och svarta täcksömmar blev tröjan lite av en favorit för Malte. Den är ju lite säsongsbetonad med pingviner på isflak så jag tvivlar att jag kommer att använda den i sommar. Men den passar ju nu i alla fall.

Mönster: "Colour blocking", Ottobre 2/2005
Storlek: 122

lördag 10 januari 2015

Bortglömda projekt

Jag grävde i mina tyglådor för ett par veckor sedan för att jag letade efter ett tyg jag visste att jag hade någonstans. Jag hittade tyget jag sökte, men jag hittade också en färdig tillklippt klänning till mig själv som nog legat länge i lådan i väntan på att bli ihopsytt. Jag tittade på delarna och kom faktiskt på viken modell jag hade tänkt sy då för två år sedan när jag klippte till den. Men den hade nog glömt borts helt och hållet.

Jag har i många år haft en favoritklänning jag sytt. Jag sydde en redan innan den här bloggen fanns till och jag har använt den mycket för jag gillar modellen jättemycket. Det var samma modell jag hade klippt till av detta gamla påslakan som jag nu hittade.



Jag bytte till mig tyget, ett gammalt påslakan, på en tygbytarkväll på syjuntan en gång. Jag gillar de behagliga färgerna.

Jag bestämde rätt tidigt att ta fasta på det blå i tyget och valde att sätta ett blått, synligt blixtlås istället för att sy ett dolt.

Så är jag också glad att jag fick användning av knapparna som länge legat i min knappburk i väntan på rätt projekt. Knapparna är tillvaratagna från ett nattlinne jag hade som barn.


Mönster: Ottobre 5/2008







Om jag minns rätt var det när jag fyllde 10 år som en av mina systrar hade sytt ett jättefint nattlinne till mig. Det är nog en av få saker syster Annika har sytt under sitt liv. På handarbetslektionerna i högstadiet hade hon sytt ett rosaprickigt nattlinne till mig med volanger och en liten sprundöppning med knappar och som jag älskade detta nattlinne. Jag minns att jag tyckte att knapparna var jättefina. När jag växte ur nattlinnet tog jag vara på knapparna och de har hängt med i min knappburk sedan dess.

Jag har sytt en hel del under julledigheten, nästan enbart till mig själv faktiskt. Och nog kan det vara roligt.


onsdag 31 december 2014

Min kreativa årskrönika 2014

Förra nyårsafton gjorde jag en liten tillbakablick på mitt kreativa år 2013 och jag har nu när år 2014 närmar sig sitt slut gått tillbaka och läst det. Det var roligt att läsa vad jag var nöjdast med förra året och vad jag hoppades att år 2014 skulle föra med sig och vad jag ville utvecklas inom och lära mig.

Bloggen har för egen del verkligen fungerat som en uppslagsverk och jag är glad att jag har den. Ska jag sy något jag vet att jag sytt förut är det lätt att söka upp det inlägget och läsa vad jag gjorde för ändringar på mönstret.

Jag tycker, precis som ifjol om nyår. Just den där tanken att man lämnar det gamla bakom sig och blicka framåt, så nu kommer den kreativa årskrönikan för år 2014.

Ifjol hade jag skrivit att jag hoppas lära mig att sy applikationer ännu bättre. Med facit på hand har jag inte gjort så där väldigt många applikationer, men jag vill påstå att de blir bättre och bättre.

Mera byxor har jag också sytt, men inte jeans. Jag försökte mig på ett par jeans åt Malte, men de satt inte alls bra på.

Vad jag inte visste för ett år sedan, men som jag märkt under årets gång är att jag sytt mera till mig själv än tidigare år. En annan sak jag verkligen inte trodde att skulle hända var att jag hittat glädjen i att sticka igen.

Det sistnämnda är något jag hoppas att håller i sig även under det kommande året. Det är faktiskt bra mycket lättare och mera avkopplande att sitta och sticka på kvällen istället för att sy. Men hittills håller jag nog mig till de små projekten som sockor och vantar. Fast vem vet om jag plötsligt får för mig att sticka en tröja eller kofta av något slag.

Efter nästan 8 år hemma med barnen tog jag ett halvt steg in i arbetslivet i augusti. Det syns på antalet blogginlägg jämfört med tidigare år. Jag har helt enkelt tyckt att det varit mera avkopplande att sitta och sticka i soffan bredvid min man under hösten än att sy. Och faktum är ju att det tar så väldigt mycket längre att se resultat då man stickar än då man syr. Visst har jag sytt en del, men mina projekt har inte kommit sig till bloggen för att det tar tid att skriva inläggen också. Mycket av det jag sytt har lämnat odokumenterat under hösten.

Nästa år går jag upp i 80% jobb så mera tid att sy och dokumentera lär det inte bli, men allt har sin tid. Mera stickat tror jag kommer att dyka upp på bloggen och jag hoppas jag fortsätter att sy en del till mig själv.

Nu följer ännu topp tre för 2014.

3:e plats: Det får nog så lov att bli klänningen jag sydde till mig själv till en begravning i våras. Det här var en av de gånger allting stämde och förlöpte utan problem. Ett klänningsmönster som passade utan några som helst ändringar, att jag för en gångs skull hittade precis det tyg jag sett framför mig. Ett resultat jag var riktigt nöjd med och en klänning som var väldigt mycket jag i stil, snitt och bekvämlighet.

2:a plats: Tröjan jag skulle sticka till Melvin, som sedan skulle bli Maltes och som nu slutligen blev färdig till Milo. Att jag äntligen fick den färdig kom lite som en överraskning för mig själv och det var kanske det att jag fick den här färdig som blev startskottet på ett växande intresse för stickor.

1:a plats: Det var inte särskilt svårt att hitta årets 1:a. Jag har bara använt den en enda gång hittills så det är inte för att det är ett så bra basplagg. Detta plagg tilldelas första plats på grund av jag hade hittat självförtroendet att sy något verkligt fint till mig själv för en gångs skull. Då man sätter känslorna med i plagget, det vill säga tygets ursprungsland och den förtrollande kväll jag bar den i en fantastisk stad jag länge drömt om att få se är det lätt att se att det här är årets etta för mig.

Årets nyår firas hemma i lugn och ro med två vattkoppsjuka barn. Min man har lovat göra Wienershnizel och i morgon får vi bänka oss och se nyårskonserten med Wienfilharmonikerna från Musikverein och för första gången kan jag se den och säga att jag varit i den byggnaden. Jag har suttit på en av de stolarna och då var jag världens lyckligaste kvinna.

KREATIVT NYTT ÅR TILL ER!