Inspirerande improvisation

Inför förra veckans tygbytarkväll på syjuntan gick jag igenom lite tyg och hittade ett rosa/grå randigt tyg jag fått av en av mina systrar nångång. Det var helt fint, men hur jag än vände och vred på biten visste jag inte vad jag skulle sy av det fram tills slutet av förra veckan då jag insåg att det borde räcka till ett amningslinne åt mig själv. Det var ju det här med att känna sig bekväm att amma utan att visa hela härligheten. Jag har nå svarta och nå vita linnen jag köpt, men de känns så underklädesaktiga. Jag ville ha ett med smala axelband och öppningen i samma stil som en amningströja jag köpt på loppis. Kravet var att det skulle kännas mera som ett klädesplagg än ett underklädesplagg att ha under koftor. Och så här blev det:

Jag hade inget mönster utan det blev lite improviserat och eget konstruerat med hjälp av den redan nämnda amningströjan, för att få själva amningsöppningen rätt, och ett helt vanligt linne med smala axelband. Det blev helt okej. Halshålskantningen kändes lite onödigt invecklad att tillverka för något som ändå inte syns så bra och så blev kantningen lite slapp på framstycket. Det lyckades ändå så pass bra att jag blev inspirerad att sy flera åt mig. Men då ska jag försöka kanta med stretchande kantband för att se om det skulle bli snyggare.

Men det är ändå roligt att ha något annat än vitt och svart under, även om det i det här fallet bara är en blekrosa nyans.