"Jag tror, jag tror på sommaren. Jag tror, jag tror på sol igen"

Så gick en gammal låt som var svensktoppsetta 1967 och som vi hade på en kassett hemma i mitt barndomshem. Och jag vill ju tro att de ska bli sommar och sol snart, även om midsommaren verkar bli lite kylig.

Men i Wien hade vi det soligt och varmt, nästan för varmt första dagen. Jag hade sytt mig en sommarklänning. Jag sydde den på sy-lan i slutet på maj och tog med den till Wien i hopp om sommarsol och värme och den kom väl till pass redan den första heta dagen vi var där.

 

Jag tycker så mycket om den här klänningen och modellen att jag också sytt upp en i enfärgad trikå. Ett mönster som fungerar lika bra i stumt bomullstyg med blixtlås som i trikå utan blixtlås. Den här sommarblommiga varianten är sydd av en loppisfyndad gardin. Jag har fodrat den med ett vitt gammalt underlakan för att klänningen hade blivit lite genomskinlig annars då den är så ljus. Den har blixtlås i sidan.

Jag har gjort lite ändringar i mönstret för att få den att passa min kropp, så det är en hopkok storlek som passar just mig. Jag älskar den här klänningen och tycker jättemycket om att använda den. Ett riktigt bra mönster jag kommer att återvända till.

Det är ju så att jag fyndat en del stumma bomullstyg på diverse loppisar som jag inte riktigt kommer till skott med att sy upp sedan. Det kräver mera av mig att sy i stumma tyg för att passformen och mönstret verkligen måste sitta bra när tyget inte ger efter i samma utsträckning som trikåtyg gör. Men jag börjar få självförtroendet att våga sy mera sådant också. Att våga göra ändringar i mönster för att utarbeta det för att passa just min kropp. Det här var ingen dålig början och en till klänning ligger utklippt i ett annat tyg och väntar på att jag ska få mera tid...

Mönster: "The New Chick", Ottobre 2/2014