Ett hjärtevarmt tack

Jag hittade glädjen i stickorna i höst igen. Efter att jag fått tre par sockor till barnen stickade och faktiskt hade två sockor av varje ville jag våga mig på mönsterstickade vantar.

Dessa vantar blev ingen julklapp utan en tackgåva åt en vän. Melvin har gått på musikverkstad hela höstterminen och hans grupp har börjat kl.15.30. Ett klockslag då han ännu befinner sig på eftis för att både jag och min man jobbar. Han har inte velat gå själv trots att det är gångavstånd från eftis. Men det löste sig så bra eftersom en av hans klasskompisar har varit samma i grupp. Klasskompisens mamma har plockat upp Melvin varje vecka och skjutsat honom till musikverkstaden.

Det är något vi är oerhört tacksamma över eftersom jag inte vet om han hade haft möjlighet att gå på kursen utan hennes skjuts då han inte ville gå dit själv. Jag ville ge något som tack.

Mönstret har legat länge i min mapp med stickmönster. Jag stickade ett par åt mig själv i andra färger för ca 10 år sedan. Mappen har stått och samlat damm i många år då jag varit ointresserad av stickning, men nu har jag letat fram den igen.

Garnet är Novitas Nalle.