Molnklänning åt Vasa-E

I dag har jag överräckt en av två 1-års presenter denna månad. Eftersom den var färdig tillklippt behövde jag bara köra den genom symaskinen i går kväll efter att pojkarna somnat. Och så här blev den:

GRATTIS på 1-års dagen, lilla E!

Mönstret är hämtat ut Ottobre nr 4 2008. Enkel, söt vardagsmodell i mjuk, skön och härlig velour med moln som jag beställt från Ikasyr. Samma ställe där jag beställt fordonsvelouren åt vår lilla bilkille. Underbart härlig tygkvalitet och trevligt att sy i.
Jag älskar förövrigt knappar, det ger en speciell karaktär åt plagget.

2 gånger 1 år

Mina nya projekt är i startgroparna, de är tillklippta, men inte ännu ihopsydda. Den här gången fortsätter jag på klänningstemat då två av mina vänner har flickor som fyller 1 år nu i mars. En i Åbo och en i Vasa. Jag tar varje tillfälle jag får att sy klänningar. Då jag själv är mamma till pojkar blir det inte så ofta klänningar.

Glada mönster, mjuka material och användarvänligt resultat är huvudtankarna. Jag får återkomma med bilder då jag fått dem färdiga.

Februaris blomstersystrar

Nu har jag då äntligen fått färdigt de klänningar jag har sytt åt de två blomstersystrar som hade födelsedag i februari. (Flickorna har blomnamn, därför kallar jag dem blomstersystrar.) 4 år och 2 år gamla blev de. Vilket betyder att jag kunnat använda mina egna pojkar som längd-modeller. Klänningarna är av samma modell, men i olika storlekar och olika färgsättningar. Klänningarna är i huvudsak gjorda av tyg jag hittat på loppis, men de småmönstrade tygen jag använt till fickor, nederkanter och halskanter är av Sinooperis Tilda-tyger. Mönstret har jag hämtat ur Sömnadsmagasin, nr 12/2010. (Tack till syrran, som lånade ut den.)

2-åringens klänning har en av de färgkombinationer jag gillar bäst, orange och rosa och 4-åringen fick lite större mönster i äkta 70-tals anda. Jag är själv helt nöjd med hur de blev och hoppas att de passar och faller flickorna i smaken.

För mig är det roligt att med jämna mellanrum sy en klänning eller två.

På gång igen

Efter en vecka i Lappland kände jag i går på väg hem ett våldsamt behov av att sy igen. Jag saknade min fina symaskin och alla mina påbörjade projekt. Så nu väntar jag på att få föra storebror till dagklubben och få lillebror i säng så jag kan fixa klart klänningarna som skulle som presenter i februari. Bättre sent än aldrig.

Man kan alltid ändra sig

Jag har tidigare inte förstått mig på mönstrade barnbyxor. Det har känts mera logiskt med enfärgade byxor. Rutiga och randiga har känts okej, men inte med mönster. Men när jag hittade ett fint fordonstyg i velour från en nätbutik där jag brukar handla det mesta av mina trikåtyger tänkte jag att man alltid kan ändra sig. Så nu har jag sytt ihop ett par fordonsbyxor åt lillkillen, som blev hur söta som helst fastän de var mönstrade. Han har en enfärgad, turkos tröja som kommer att passa perfekt till de nya byxorna.

Storebrors molntröja kördes också genom symaskinen i kväll, så nu har jag två plagg mindre i "tillklippt, men inte ihopsytt" högen. Till näst ska jag nog laga färdigt februarisystrarnas klänningar, för februari är ju snart slut och nästa månad finns det nya födelsedagsflickor att sy presenter åt.

Halvfärdigheter och nödvändigheter

En av de delar jag gillar mest med syprocessen är att klippa till alla delarna i tyget. Jag bara älskar att sätta saxen i ett vackert tyg och veta att det sedan, förhoppningsvis, ska bli ett vackert och unikt plagg. Därför klipper jag till en hel del när jag tittar på tv eller när jag är med pojkarna på dagarna. Varpå resultatet blir flera tillklippta plagg som inte blir sydda direkt. Så innan denna månad är slut borde jag få färdigt en hel del innan jag börjar sätta saxen i ännu något nytt.

Men då finns det den andra sidan också, alla nödvändigheter man också borde få tillverkat. Vår äldste son sliter så på byxorna och jag har lappat tre par byxor de senaste två månaderna. Så han behöver verkligen nya jeans.

Så vad ska jag ta itu med först? Halvfärdiga klänningar som ska som presenter inom denna månad eller att klippa till helt nya byxor åt killen som verkligen skulle behöva dem nu.

Fotografen på besök

Jag är inte så flitig med mitt bloggande, borde få till en förändring. Och förändringen skulle vara att få in fotografier på mina verk. Men jag kommer mig inte för att fotografera och får jag det fotograferat får jag det inte hit. Jag är oteknisk och lat.

Men på måndag kommer fotografen på besök till Melvins dagklubb. Kanske det kan vara startskottet för foton till bloggen också. Jag vill ju nämligen att min son ska få en unik tröja att ha på sig på klubbfotot. Så jag har en på gång. Men jag fick inte på något sätt uttänkt hur sprundet skulle sys. Jag har sytt otaliga sprund i mitt liv, men bara för att detta sprund var något annorlunda stannade hjärnan och jag fick det inte fixat innan en av mina syjuntte-vänner hjälpte mig med tänkandet. Så nu ska den nog bli färdig i tid till fotograferingen.