Lillgrabbens födelsedagspresent

I går hade vi en liten, men naggande god jubilar i vårt hus. Det var ju första gången han fyllde jämna år när han nu blev 2 år, vår lilla grabb. För tillfället är det bussar som gäller i hans värld. Hans små, klara ögon strålar när vi är ute och går och en lokalbuss åker förbi. Han skulle säkert älska att vistas i London där bussarna är höga, röda och fina. Han fick nog inte åka till London på sin födelsedag, men han fick en tröja med Londonbussar på:

Tyget med bussarna på är beställt från en tysk webbaffär som heter "Königreich der stoffe", (tygens konungarike). Det var en av syjunttisarna som hade hittat den butiken och satte in en beställning. Där fanns allt möjligt fint. Jag beställde det ursprungligen med Malte i åtanke, men sedan då Milo började tycka om bussar tänkte jag om.

Mönstret på tröjan är en långärmad version av ett välsittande t-skjorts mönster som jag tycker har suttit bra på honom. Jag ritade långa ärmar på högt och insåg snabbt att de nog såg för breda ut, så jag ritade om och nu är de kanske lite snäva i ärmsluten istället. De kunde kanske också vara lite, lite längre. Men annars tycker jag om mönstret.

Byxorna är sydda enligt ett eget framarbetat mönster. Jag minskade lite på vidden jämfört med de här och nu blev de riktigt bra. Jag tycker att mjukisbyxor ska få vara lite småpösiga. Jag satte busstyget i fickan på byxorna för att markera att de hör ihop. (Men det syns inte på den här bilden).

Tröja - Octopus t-shirt, Ottobre 3/2008 (men med långa ärmar), storlek 92
Byxa - Eget mönster, storlek 92

Bussen han leker med på bilden är en favorit och har varit det redan ett tag. Jag har köpt den på loppis nästan enbart av nostalgiskäl. Jag hade nämligen en likadan själv när jag var barn. Den är från Tupperware och jag fick en när jag var liten, kanske 4-5 år. Jag minns inte om det var till födelsedag eller jul, men den bussen var nog en av mina favoritleksaker som barn. Den går att "bygga om" till en skola och med bussen följde 4 barn och en fröken. Min buss finns nog kvar i mitt barndomshem, men bussen har gått lite sönder och några av människorna saknas. När jag såg den här på loppis blev jag så glad. Den hade alla delar och människor i behåll, men istället för ett barn var det en "gubbe" som följde med den här bussen. Han är busschaufför och klassfarfar har pojkarna bestämt.

Äntligen vinter!

Det kom snö och det blev kallt - äntligen. Lagom till det kallare vädret kom jag mig för att sy något av det merinoulltyg jag haft i lådan och i åtanke sedan i höstas nångång. Ett merinoulltyg från myllymuksut. När jag beställde tyget hade jag ingen riktigt bra bild av hurudan tröja jag skull sy av det, bara att det skulle bli till Milo. Men bilden av tröjan växte långsamt fram och här är den nu.

Jag har utgått från ett Ottobre mönster där jag fastande för den assymetriska skärningen vid blixtlåset. Alla modeller med någon form av ficka fastnar jag också ofta för. Den skulle egentligen ha haft en huva. Men eftersom jag i beställningsskedet inte visste riktigt hurudan modell jag skulle sy av det beställde jag för lite. Jag tänkte nog på att sätta in en beställning för att få mera tyg, men sedan tänkte jag ändå om. I den här åldern är huvan rätt ofta till besvär. Speciellt när vinterhalaren (i Sverige overallen) ska på. Jag bestämde mig därför för att göra tröjan med krage och knäppning istället. Hade jag bestämt det i ett tidigare skede hade jag kanske köpt ett längre blixtlås och låtit blixtlåset gå upp på kragen också. Istället för att köpa ett nytt, längre blixtlås valde jag då att sätta ett tryckknäppe på kragen.

Tröjan är helfodrad med trikå på insidan. På det sättet kan den också fungera som en lite tunnare vårjacka. Men nu ska vi inte prata om våren då vi äntligen fått vinter. Nu är vi rustade för pulkabacken.

Merinoull är rätt dyrt så för att försäkra mig om att han inte växer ur den så fort tog jag rejäla sömsmåner i ärsmslut och fåll och ni ser ju själva att den i nuläget är nästan som en tunika på honom. Ärmarna är ju också oerhört långa, så bäst som det är kan han använda den ännu nästa vinter. Nästa vecka blir det merinoull till de större pojkarna också. Men andra modeller och i annat tyg.

Siffror för eget kom ihåg: Kantningen på CoverPro - samma som vanligt, men med diffen på 0,75. Eftersom tyget var rätt tjockt då det blev dubbla lager med trikå satte jag reglaget på tjockt tyg.

Mönster: "Stardust" Ottobre 4/2013
Storlek: 92, men rejält tilltagen på längden och i ärmsluten

Snabbsydda baskläder

På Sy-lan sydde jag som sagt en hel del. En del lite mer invecklade saker och en del vanliga trikåtröjor som inte kräver så mycket extra tankearbete. Det är väl de sistsnämnda man syr de där sista timmarna någon gång på natten innan man går i säng.

Den här gången hade jag lite "prova på nytt mönster" projekt på gång.

Vår minsting förärades med ett set med byxa och tröja. När jag såg att Liandlo kommit ut med ett "Noas ark" tyg designat av Ahlard blev jag eld och lågor. Jag började dagligen gå in på de få finska återförsäljarna för liandlo och genast det dök upp hos Hanheli beställde jag det tillsammans med "Hjulen på bussen" som kom till försäljning samtidigt. Busstyget sydde jag nästan direkt och nu sydde jag då också "Noas ark". Det blev en helt vanlig raglantröja med resår i ärmsluten. Jag använde faktiskt pyjamaströja - mönstret för en smalare passform.

Byxmönstret är eget framarbetat. Jag har utgått från mönster på en byxa i en Ottobre, men ändrat så pass mycket att jag nog kan kalla det eget. Jag har använt ett par köpta byxor som jag ritat och måttat av.

De sitter rätt bra på Milo. Men jag får ännu minska vidden lite, de är lite väl pösiga.

Den klargröna färgen är alldeles underbar och tyget kommer från ett par av mina gamla collegebyxor. Jag köpte ett par collegebyxor på rea en gång. Jag betalade väl kanske 3-4 euro för dem. Jag köpte dem utan att prova dem och förstod inte hur de kunde sälja så sköna byxor så billigt. Då jag kom hem och drog dem på mig förstod jag. Jag har nog aldrig haft ett par byxor med så dålig passform. De var hopplöst vida och stora trots att jag tagit min rätta storlek. Jag använde dem en gång, men tyget var så fantastiskt skönt att jag tänkte att jag klipper sönder dem och syr något nytt av dem. Och nu får då Milo använda mina gamla reabyxor.

Mönster:
Tröja - Ottobre 6/2009, storlek 92
Byxor - Eget, storlek 92

Jag provade också sy upp ett nygammalt mönster åt Malte. Gammalt av den orsaken att det är det bästa t-skjortmönstret jag har åt Malte. Nytt av den orsaken att jag sydde långärm och nu har jag ett mönster som sitter riktigt bra på honom.

Förra sommaren insåg jag att jag hittat ett t-skjortsmönster som sitter bra på Malte och jag sydde upp flera av just det mönstret. När det blev höst slogs jag av tanken att använda samma mönster som bas och bara förlänga ärmarna. Så jag ritade ut ett mönster med långa ärmar, men den första fick alldeles för spända och smala ärmar. Så jag klippte bort det långa och sydde om den till kortärm.

Nu försökte jag igen och nu sitter den bra. Tygen är från Lillestoff (det mörka) och Liandlo.

Mönster: "Bat T-shirt" Ottobre 3/2008 (men med långa ärmar)
Storlek: 116

"En sån pyjamas som Alfons har"

Ibland är den där tidsperioden från tanke till handling väldigt lång. För snart 2 år sedan då vi ordnade tygloppis hittade jag ett tyg på en syjunttis bord. Ett stumt, ganska tunt bomullstyg jag genast såg en kragpyjamas i. Jag köpte tyget, men hittade på en massa andra saker att sy emellanåt. Jag besitter förmågan att skjuta fram sånt som kräver onödigt mycket tankearbete. Nu som då har jag haft fram det där tyget och tänkte att jag skulle börja rita av mönstret, men kommit på att jag ska sy något annat i stället.

När jag förra veckan läste "God natt, Alfons Åberg" för Malte började han leka att han var Alfons med allt vad det innebar vid läggdags. Han var törstig och kissnödig och så vidare och i samma veva pekade han på Alfons i boken och sa "Jag skulle vilja ha en sån pyjamas som Alfons har". I boken har Alfons en kragpyjamas med knäppning och krage och det var den kommentaren som satte fart på mig. Så medan han somnade ritade jag av mönstret och bestämde mig för att den här pyjamasen skulle bli ett av mina Sy-lan projekt.

Så i packningen i fredags hade jag bland en massa andra tillklippta saker också med Maltes pyjamas. Och under några av de 24 timmarna vi hade till vårt förfogande för vårt sy-lan sydde jag den.

Jag tänkte nog för mig själv många gånger att det kändes smått onödigt att sätta så mycket tid på en pyjamas. Men på samma gång har jag sytt så pass länge och så pass mycket nu att jag alltmera börjar tycka om att utmana mig själv lite och inte alltid sy det enklaste som jag vet att jag kan. Det här blev en riktigt rolig utmaning för mig. Jag suckade bara lite när jag hamnade att sprätta. Att sy den i så trevligt sällskap gjorde också sitt för att suckarna inte kändes så tunga.

På lördag efter frukosten gick jag in till den lilla knappbutiken i stan och hittade de sötaste små spindelknappar som passade så bra till pyjamasen. Malte blev så lycklig när jag kom hem med hans nya pyjamas. "Det är ju nästan en sån som Alfons har"!

Mönster: Ottobre 4/2003
Storlek: 116

Efter att jag klippt till Maltes pyjamas tyckte jag att det lämnat så mycket tyg att det skulle räcka till en pyjamas åt Milo också, men hur jag än vände och vred fick jag inte tyget att räcka till en likadan pyjamas som Maltes. Jag bestämde mig då för att sy byxorna av samma tyg och sy en trikåtröja med applikationer ur byxtyget att använda som pyjamaströja.

Det ljusgråa trikåtyget var ett tyg jag hittade bland mina enfärgade trikårester och jag vet inte alls varifrån det kommer från början. Jag applicerade en uggla och ett spindelnät på tröjan och så fick även Milo en ny pyjamas.

Mönster:
Byxor - Ottobre 4/2003, storlek 92
Tröja - Ottobre 6/2009, storlek 92



Sy-lan börjar vara ett tillfälle man börjar se framemot mera och mera för varje gång. Vi har kört konceptet så många gånger nu att det börjar gå på rutin. Vi "Checkar in" med våra maskiner och vår packning runt kl 17 en fredag kväll och 24 timmar senare "checkar vi ut" igen och då har många meter tyg förvandlats till fina plagg eller väskor eller annat vackert och kreativt. Vi äter middagen på pizzerian, som finns alldeles nära stället där vi huserar. Vi bokar in oss på morgonmål på något matställe inne i stan och lunchen brukar vi ordna med att några har bakat pajer och någon annan har gjort sallad. Annars kör vi knytkalas koncept då det gäller dricka, kaffe, godis, sötsaker och chips.

Jag har börjat förbereda mig bättre och bättre varenda gång. Jag klipper ut färdigt, planerar vilka resårer, trådar och andra tillbehör jag behöver ha med mig och packar i god tid. Alla tre symaksinerna brukar jag vilja ha med och jag har lika mycket packning för bara mig för ett dygn med syjuntevännerna som jag har när vi åker hela familjen någonstans flera dagar. Någon ställde en gång frågan om jag tycker att det är värt det. Och mitt svar var absolut! Det där konceptet vi har fungerar och det är verkligen något jag försöker kunna vara med på. Det gör så gott för mig att få åka bort, glömma allt vad hushåll, tvätt och matlagning heter. Att inte behöva vara tillgänglig för barnen hela tiden och få vara bara jag, inte vara mamma just då, utan vara den jag är. Jag är alla gånger lika glad att komma hem till barnen igen för det är med dem jag verkligen känner att jag vill vara. Men det gör så gott att komma bort lite ibland, bort från det där vanliga.

Jag hann ju sy så mycket mera än de här pyjamasarna och undan för undan vill jag nog dokumentera de sakerna här.

Nyårstankar

Jag ska i kväll i väg med min familj till goda vänner för att äta en bit mat tillsammans med dem denna nyårsafton. Nyår är nog inte längre vad det en gång var. För egentligen är det bara en kväll som alla andra, speciellt för barnen. De ska i vilket fall som helst i säng den där samma tiden oavsett om det är årets sista dag eller inte. Så vi äter tillsammans, men sedan går vi nog hem tills det blir nattdags för barnen. Det är mysigt på sitt sätt det också, att sitta i soffan tillsammans med min man efter att barnen tystnat. Äta lite chips, kanske få en kopp av mannens goda cappucino och ta en chokladbit till det.

Men jag tycker ändå om nyår. Jag tycker om tanken på att lämna det gamla bakom sig och ta emot något nytt. Se bakåt, vända blad och blicka framåt.
Den här bloggen vill jag hålla som en syblogg så de bakslag jag upplevt detta år och de förhoppningar jag har inför nästa år på det privata planet får förbli osagda. Men några saker kan nämnas.

2013 blev året då min man cyklade runt Vättern och jag fick se det riktiga "Villa Villekulla" på Gotland. Det blev också året jag plötsligt var mamma till en skolpojke med allt vad det innebär med läxläsning och föräldrakontakter. Och med tanke på temat för denna blogg fick jag ju min efterlängtade och omtyckta CoverPro detta år.

Det blev året då jag sydde en hel del och utvecklades på det område jag vill dokumentera här.

Under 2014 önskar jag inom det området att jag ska få utvecklas ännu mera. Jag har ännu förhoppningen att bli en riktig "mästerapplikant" (få till riktigt snygga applikationer). Jag vill lära mig mera om hur jag kan rita egna mönster, ändra mönster på bästa sätt och hoppas sy mera till mig själv också. Jag ser framemot att pröva nya mönster till den som kommer att fylla 8 år nästa år som inte vill ha för barnsliga kläder längre.

Jag hoppas också att jag ska våga mig på att sy mera byxor. Då tänker jag närmast på jeans, inte mjukisbyxor. Men i första hand till barnen.

Jag kommer att få delta i syjuntans Sy-lan redan om några dagar så förberedelserna för vad jag ska sy då är redan i full gång.

En tillbakablick är på sin plats denna kväll och jag ska här lista de tre saker jag är mest nöjd med av allt jag sytt under 2013.

Tredje plats:

Med motiveringen att det var mycket sprättande och massor med problem under arbetets gång, men jag trots det hade tålamodet att göra om och använder den massor nu måste det nog bli min "Sakura Martha". Jag älskar tyget och modellen.

Men jag måste nästan göra en delad tredje plats för jag är nog också väldigt nöjd med Klas Klättermus som jag sydde till svärmor. Den blev så mycket bättre än jag hade föreställt mig när jag började.


Andra plats:

I min eftersträvan att börja behärska och förstå mig på hur applikationer ska sys måste jag nog säga att jag blev ruskigt nöjd med de här hängselbyxorna med det applicerade lejonet. Perfekt är det inte, men det är tillräckligt snyggt för att jag ska kunna vara riktigt nöjd. Tyvärr är byxorna numera för små.

Första plats:

Jag är nog jättenöjd med kragbodyn jag sydde till Milo när vi skulle på 1-års fotografering. Det var mycket jobb med att pröva sig fram för att få fram mönstret, men det blev så bra och sömnaden stötte inte på några problem heller. Den blev nog det närmaste perfektion jag kom detta år. Tyvärr är också den för liten numera.

ETT KREATIVT NYTT ÅR ÖNSKAR JAG MIG SJÄLV OCH MINA LÄSARE!

Sista klappen ut

Årets sista dag och här kommer sista klappen som jag sytt.

Mottagaren var vår 2-åriga gudson som tycker om traktorer. Det fina traktortyget kommer från Znokdesign och tyget är återigen designat av fantastiska Johanna Ahlard. Det blev en helt enkel och snabbsydd, långärmad tröja enligt ett fungerande mönster. Jag hade gärna vågat ta ut svängarna lite mera i valet av halskant och ärmslut och satt rött eller brunt eller vad som helst, men svart kändes onekligen som det säkraste valet så det fick bli det.

Mönster: Ottobre 4/2011
Storlek: 104

Riktigt nöjd

En av mina bekanta frågade om jag kunde tänka mig att sy en tröja till hennes 8-åriga gudson. Jag lovade att göra det och såg samtidigt en möjlighet att utforska lite nya mönster. Melvin har just fyllt 7 år och jag märker att han börjar ha lite större skillnad på vad han klär på sig. En del tyger tycker han är för barnsliga och jag ser framemot att pröva mig fram lite bland mönster för större pojkar de kommande åren.

Den här modellen jag sydde som ett beställningsjobb är definitivt ett mönster jag kommer att återgå till en annan gång. Mönstret börjar från stl 128 och snart är Melvin där. Jag hittade så fint tyg också, ett tyg som igen en gång kommer från liandlo, men som jag beställt via en finsk återförsäljare.

Skatetyget är alltså liandlos tyg och det svart-vit randiga är det samma som jag använde till Emmas tröja. Alla former av randiga tyg är en oerhört bra bas att ha i skåpet då det är så enkelt att kombinera med de flesta tyg.

Jag gillade modellen där det delade framstycket gör den lite spännande och de olika tygen på ärmarna ger den lite variation. Trots att det var ett beställningsjobb vågade jag mig på att sy täcksömmen synlig med svart tråd på skärningssömmarna. Efter samarbetssvårigheterna med CoverPron i förra inlägget var jag så glad att den här sömmen blev som den skulle och maskinen gjorde det den skulle göra.

Mönster: "Literature", Ottobre 4/2011
Storlek: 134