Det var längesen jag sydde turkosa nyanser. Jag hade en turkos period för ett tag sedan, men sydde så mycket turkos då att jag blev trött på det. Det här tyget passade vår minsting och jag använde ett gammalt mönster jag hade ritat av när Malte hade storlek 98 och jag har inte skrivit på mönstret varifrån jag hämtat det. Att inte skriva på mönsterdelarna från vilken tidning jag hämtat ett mönster är en rätt vanlig miss jag ofta gör, tyvärr. Men det är väl nån helt vanlig baströja ur någon Ottobre antar jag.
onsdag 4 mars 2015
Isbjörnar
Det var längesen jag sydde turkosa nyanser. Jag hade en turkos period för ett tag sedan, men sydde så mycket turkos då att jag blev trött på det. Det här tyget passade vår minsting och jag använde ett gammalt mönster jag hade ritat av när Malte hade storlek 98 och jag har inte skrivit på mönstret varifrån jag hämtat det. Att inte skriva på mönsterdelarna från vilken tidning jag hämtat ett mönster är en rätt vanlig miss jag ofta gör, tyvärr. Men det är väl nån helt vanlig baströja ur någon Ottobre antar jag.
fredag 30 januari 2015
Favoritpyjamas
Jag hade sytt pyjamas åt alla tre pojkarna till lillajul. Milos pyjamas blev en oväntad favorit så den har varit så flitigt i användning att jag inte fått den fotat.
Tröjan är sydd av ett av mina "all time favorite" tyg, liandlos Bä, bä vita lamm. Jag har använt samma mönster som jag nästan alltid använder till trikåpyjamas.
Byxorna är sydda av en gammal, rutig skjorta min man har haft. Den började ha fläckar som inte gick bort, men eftersom han hade använt skjortan jättemycket och jag gillade de behagliga färgerna ville jag inte bara kasta bort den. Jag fick skjortan att räcka till byxorna, men det blev väldigt knappt.
Det är alltid roligt att återanvända material.
Mönster:
Tröja: Ottobre 6/2009
Byxor: Ottobre 4/2003
Storlek: 98
Tröjan är sydd av ett av mina "all time favorite" tyg, liandlos Bä, bä vita lamm. Jag har använt samma mönster som jag nästan alltid använder till trikåpyjamas.
Byxorna är sydda av en gammal, rutig skjorta min man har haft. Den började ha fläckar som inte gick bort, men eftersom han hade använt skjortan jättemycket och jag gillade de behagliga färgerna ville jag inte bara kasta bort den. Jag fick skjortan att räcka till byxorna, men det blev väldigt knappt.
Det är alltid roligt att återanvända material.
Mönster:
Tröja: Ottobre 6/2009
Byxor: Ottobre 4/2003
Storlek: 98
måndag 19 januari 2015
Pussel av rester
Vi har snö och vinter och jag fick lust att sy bort lite rester. Ifjol beställde jag en liten bit av några vintertyger för att sy sittunderlägg. Jag hade ännu kvar lite rester och en hel del andra små rester av andra tyg så jag började pussla ihop de olika tygen för att få en ny helhet.
"Colour blocking" mönstret ur Ottobre 2/2005 är ett bra mönster för restbitslekar av lite större tygbitar. Det har också visat sig vara ett bra mönster för Malte och det var han som ville ha pingviner på en tröja. Den bit jag hade kvar av pingvintyget räckte till en ärm och till mittpartiet på framstycket. För andra ärmen och den smala lilla delen på framstycket valde jag hilcos smalrandiga tyg. Samma tyg räckte till det mesta av bakstycket. Till de sista delarna valde jag vit trikå. Jag klippte ut en pingvin på ett isflak ur det sista av pingvintyget och applicerade den på bakstycket. Med svart resår och svarta täcksömmar blev tröjan lite av en favorit för Malte. Den är ju lite säsongsbetonad med pingviner på isflak så jag tvivlar att jag kommer att använda den i sommar. Men den passar ju nu i alla fall.
Mönster: "Colour blocking", Ottobre 2/2005
Storlek: 122
"Colour blocking" mönstret ur Ottobre 2/2005 är ett bra mönster för restbitslekar av lite större tygbitar. Det har också visat sig vara ett bra mönster för Malte och det var han som ville ha pingviner på en tröja. Den bit jag hade kvar av pingvintyget räckte till en ärm och till mittpartiet på framstycket. För andra ärmen och den smala lilla delen på framstycket valde jag hilcos smalrandiga tyg. Samma tyg räckte till det mesta av bakstycket. Till de sista delarna valde jag vit trikå. Jag klippte ut en pingvin på ett isflak ur det sista av pingvintyget och applicerade den på bakstycket. Med svart resår och svarta täcksömmar blev tröjan lite av en favorit för Malte. Den är ju lite säsongsbetonad med pingviner på isflak så jag tvivlar att jag kommer att använda den i sommar. Men den passar ju nu i alla fall.
Mönster: "Colour blocking", Ottobre 2/2005
Storlek: 122
lördag 10 januari 2015
Bortglömda projekt
Jag grävde i mina tyglådor för ett par veckor sedan för att jag letade efter ett tyg jag visste att jag hade någonstans. Jag hittade tyget jag sökte, men jag hittade också en färdig tillklippt klänning till mig själv som nog legat länge i lådan i väntan på att bli ihopsytt. Jag tittade på delarna och kom faktiskt på viken modell jag hade tänkt sy då för två år sedan när jag klippte till den. Men den hade nog glömt borts helt och hållet.
Jag har i många år haft en favoritklänning jag sytt. Jag sydde en redan innan den här bloggen fanns till och jag har använt den mycket för jag gillar modellen jättemycket. Det var samma modell jag hade klippt till av detta gamla påslakan som jag nu hittade.
Jag bytte till mig tyget, ett gammalt påslakan, på en tygbytarkväll på syjuntan en gång. Jag gillar de behagliga färgerna.
Jag bestämde rätt tidigt att ta fasta på det blå i tyget och valde att sätta ett blått, synligt blixtlås istället för att sy ett dolt.
Så är jag också glad att jag fick användning av knapparna som länge legat i min knappburk i väntan på rätt projekt. Knapparna är tillvaratagna från ett nattlinne jag hade som barn.
Mönster: Ottobre 5/2008
Om jag minns rätt var det när jag fyllde 10 år som en av mina systrar hade sytt ett jättefint nattlinne till mig. Det är nog en av få saker syster Annika har sytt under sitt liv. På handarbetslektionerna i högstadiet hade hon sytt ett rosaprickigt nattlinne till mig med volanger och en liten sprundöppning med knappar och som jag älskade detta nattlinne. Jag minns att jag tyckte att knapparna var jättefina. När jag växte ur nattlinnet tog jag vara på knapparna och de har hängt med i min knappburk sedan dess.
Jag har sytt en hel del under julledigheten, nästan enbart till mig själv faktiskt. Och nog kan det vara roligt.
Jag har i många år haft en favoritklänning jag sytt. Jag sydde en redan innan den här bloggen fanns till och jag har använt den mycket för jag gillar modellen jättemycket. Det var samma modell jag hade klippt till av detta gamla påslakan som jag nu hittade.
Jag bytte till mig tyget, ett gammalt påslakan, på en tygbytarkväll på syjuntan en gång. Jag gillar de behagliga färgerna.
Jag bestämde rätt tidigt att ta fasta på det blå i tyget och valde att sätta ett blått, synligt blixtlås istället för att sy ett dolt.
Så är jag också glad att jag fick användning av knapparna som länge legat i min knappburk i väntan på rätt projekt. Knapparna är tillvaratagna från ett nattlinne jag hade som barn.
Mönster: Ottobre 5/2008
Om jag minns rätt var det när jag fyllde 10 år som en av mina systrar hade sytt ett jättefint nattlinne till mig. Det är nog en av få saker syster Annika har sytt under sitt liv. På handarbetslektionerna i högstadiet hade hon sytt ett rosaprickigt nattlinne till mig med volanger och en liten sprundöppning med knappar och som jag älskade detta nattlinne. Jag minns att jag tyckte att knapparna var jättefina. När jag växte ur nattlinnet tog jag vara på knapparna och de har hängt med i min knappburk sedan dess.
Jag har sytt en hel del under julledigheten, nästan enbart till mig själv faktiskt. Och nog kan det vara roligt.
onsdag 31 december 2014
Min kreativa årskrönika 2014
Förra nyårsafton gjorde jag en liten tillbakablick på mitt kreativa år 2013 och jag har nu när år 2014 närmar sig sitt slut gått tillbaka och läst det. Det var roligt att läsa vad jag var nöjdast med förra året och vad jag hoppades att år 2014 skulle föra med sig och vad jag ville utvecklas inom och lära mig.
Bloggen har för egen del verkligen fungerat som en uppslagsverk och jag är glad att jag har den. Ska jag sy något jag vet att jag sytt förut är det lätt att söka upp det inlägget och läsa vad jag gjorde för ändringar på mönstret.
Jag tycker, precis som ifjol om nyår. Just den där tanken att man lämnar det gamla bakom sig och blicka framåt, så nu kommer den kreativa årskrönikan för år 2014.
Ifjol hade jag skrivit att jag hoppas lära mig att sy applikationer ännu bättre. Med facit på hand har jag inte gjort så där väldigt många applikationer, men jag vill påstå att de blir bättre och bättre.
Mera byxor har jag också sytt, men inte jeans. Jag försökte mig på ett par jeans åt Malte, men de satt inte alls bra på.
Vad jag inte visste för ett år sedan, men som jag märkt under årets gång är att jag sytt mera till mig själv än tidigare år. En annan sak jag verkligen inte trodde att skulle hända var att jag hittat glädjen i att sticka igen.
Det sistnämnda är något jag hoppas att håller i sig även under det kommande året. Det är faktiskt bra mycket lättare och mera avkopplande att sitta och sticka på kvällen istället för att sy. Men hittills håller jag nog mig till de små projekten som sockor och vantar. Fast vem vet om jag plötsligt får för mig att sticka en tröja eller kofta av något slag.
Efter nästan 8 år hemma med barnen tog jag ett halvt steg in i arbetslivet i augusti. Det syns på antalet blogginlägg jämfört med tidigare år. Jag har helt enkelt tyckt att det varit mera avkopplande att sitta och sticka i soffan bredvid min man under hösten än att sy. Och faktum är ju att det tar så väldigt mycket längre att se resultat då man stickar än då man syr. Visst har jag sytt en del, men mina projekt har inte kommit sig till bloggen för att det tar tid att skriva inläggen också. Mycket av det jag sytt har lämnat odokumenterat under hösten.
Nästa år går jag upp i 80% jobb så mera tid att sy och dokumentera lär det inte bli, men allt har sin tid. Mera stickat tror jag kommer att dyka upp på bloggen och jag hoppas jag fortsätter att sy en del till mig själv.
Nu följer ännu topp tre för 2014.
3:e plats: Det får nog så lov att bli klänningen jag sydde till mig själv till en begravning i våras. Det här var en av de gånger allting stämde och förlöpte utan problem. Ett klänningsmönster som passade utan några som helst ändringar, att jag för en gångs skull hittade precis det tyg jag sett framför mig. Ett resultat jag var riktigt nöjd med och en klänning som var väldigt mycket jag i stil, snitt och bekvämlighet.
2:a plats: Tröjan jag skulle sticka till Melvin, som sedan skulle bli Maltes och som nu slutligen blev färdig till Milo. Att jag äntligen fick den färdig kom lite som en överraskning för mig själv och det var kanske det att jag fick den här färdig som blev startskottet på ett växande intresse för stickor.
1:a plats: Det var inte särskilt svårt att hitta årets 1:a. Jag har bara använt den en enda gång hittills så det är inte för att det är ett så bra basplagg. Detta plagg tilldelas första plats på grund av jag hade hittat självförtroendet att sy något verkligt fint till mig själv för en gångs skull. Då man sätter känslorna med i plagget, det vill säga tygets ursprungsland och den förtrollande kväll jag bar den i en fantastisk stad jag länge drömt om att få se är det lätt att se att det här är årets etta för mig.
Årets nyår firas hemma i lugn och ro med två vattkoppsjuka barn. Min man har lovat göra Wienershnizel och i morgon får vi bänka oss och se nyårskonserten med Wienfilharmonikerna från Musikverein och för första gången kan jag se den och säga att jag varit i den byggnaden. Jag har suttit på en av de stolarna och då var jag världens lyckligaste kvinna.
KREATIVT NYTT ÅR TILL ER!
Bloggen har för egen del verkligen fungerat som en uppslagsverk och jag är glad att jag har den. Ska jag sy något jag vet att jag sytt förut är det lätt att söka upp det inlägget och läsa vad jag gjorde för ändringar på mönstret.
Jag tycker, precis som ifjol om nyår. Just den där tanken att man lämnar det gamla bakom sig och blicka framåt, så nu kommer den kreativa årskrönikan för år 2014.
Ifjol hade jag skrivit att jag hoppas lära mig att sy applikationer ännu bättre. Med facit på hand har jag inte gjort så där väldigt många applikationer, men jag vill påstå att de blir bättre och bättre.
Mera byxor har jag också sytt, men inte jeans. Jag försökte mig på ett par jeans åt Malte, men de satt inte alls bra på.
Vad jag inte visste för ett år sedan, men som jag märkt under årets gång är att jag sytt mera till mig själv än tidigare år. En annan sak jag verkligen inte trodde att skulle hända var att jag hittat glädjen i att sticka igen.
Det sistnämnda är något jag hoppas att håller i sig även under det kommande året. Det är faktiskt bra mycket lättare och mera avkopplande att sitta och sticka på kvällen istället för att sy. Men hittills håller jag nog mig till de små projekten som sockor och vantar. Fast vem vet om jag plötsligt får för mig att sticka en tröja eller kofta av något slag.
Efter nästan 8 år hemma med barnen tog jag ett halvt steg in i arbetslivet i augusti. Det syns på antalet blogginlägg jämfört med tidigare år. Jag har helt enkelt tyckt att det varit mera avkopplande att sitta och sticka i soffan bredvid min man under hösten än att sy. Och faktum är ju att det tar så väldigt mycket längre att se resultat då man stickar än då man syr. Visst har jag sytt en del, men mina projekt har inte kommit sig till bloggen för att det tar tid att skriva inläggen också. Mycket av det jag sytt har lämnat odokumenterat under hösten.
Nästa år går jag upp i 80% jobb så mera tid att sy och dokumentera lär det inte bli, men allt har sin tid. Mera stickat tror jag kommer att dyka upp på bloggen och jag hoppas jag fortsätter att sy en del till mig själv.
Nu följer ännu topp tre för 2014.
3:e plats: Det får nog så lov att bli klänningen jag sydde till mig själv till en begravning i våras. Det här var en av de gånger allting stämde och förlöpte utan problem. Ett klänningsmönster som passade utan några som helst ändringar, att jag för en gångs skull hittade precis det tyg jag sett framför mig. Ett resultat jag var riktigt nöjd med och en klänning som var väldigt mycket jag i stil, snitt och bekvämlighet.
2:a plats: Tröjan jag skulle sticka till Melvin, som sedan skulle bli Maltes och som nu slutligen blev färdig till Milo. Att jag äntligen fick den färdig kom lite som en överraskning för mig själv och det var kanske det att jag fick den här färdig som blev startskottet på ett växande intresse för stickor.
1:a plats: Det var inte särskilt svårt att hitta årets 1:a. Jag har bara använt den en enda gång hittills så det är inte för att det är ett så bra basplagg. Detta plagg tilldelas första plats på grund av jag hade hittat självförtroendet att sy något verkligt fint till mig själv för en gångs skull. Då man sätter känslorna med i plagget, det vill säga tygets ursprungsland och den förtrollande kväll jag bar den i en fantastisk stad jag länge drömt om att få se är det lätt att se att det här är årets etta för mig.
Årets nyår firas hemma i lugn och ro med två vattkoppsjuka barn. Min man har lovat göra Wienershnizel och i morgon får vi bänka oss och se nyårskonserten med Wienfilharmonikerna från Musikverein och för första gången kan jag se den och säga att jag varit i den byggnaden. Jag har suttit på en av de stolarna och då var jag världens lyckligaste kvinna.
KREATIVT NYTT ÅR TILL ER!
lördag 27 december 2014
Olika intresseområden
En dag i somras när jag och mina systrar var samlade hos våra föräldrar hade jag och min äldsta syster Gunilla bestämt oss för att göra en bytesaffär.
Min andra syster framhöll då att hennes omtyckta tunika börjar bli lite nött och sliten vilket jag kunde förstå eftersom jag ofta sett min syster klädd i den och det har gjort mig så glad. Jag tycker om att se grejer jag sytt i användning. Hon har tyckt om modellen och jag kan bara hålla med. Jag har sytt otaliga "Bohemiantunikor" för att det är ett väldigt bra mönster för alla möjliga storlekar. Nu stod det klart att jag skulle få sy ännu en. Det skulle bli den första byteshandeln med syster Annika.
Jag kom då ihåg ett tyg jag sett som skulle passa henne. Så vi besökte en webshop för tyg och kom överens om tyg till hennes tunika.
Efter det gick vi in på garnstudios hemsida eftersom jag kom att tänka på en mössa och ett par vantar jag sett där och fallit för, men inte skulle våga mig på att sticka själv. När kvällen kom och vi återvände till våra hem beställde hon garn och jag beställde tyg och en ny bytesaffär hade fått sin början.
I november avslutades den med följande produkter:
Jag sydde en Bohemian tunika i ett grått blommigt tyg beställt från Majapuu.
Det var ju enkelt då det var den andra jag sydde till henne. Och det var säkert min 10:e Bohemian så jag börjar kunna den modellen vid det här laget. Tänk att ett mönster kan vara så bra.
Mönster: "Bohemian", Ottobre 5/2009
I utbyte fick jag den så efterlängtade mössan med tillhörande vantar stickade i DROPS Nepal. Annika frågade flera gånger om jag verkligen var säker på att jag ville ha senapsgult garn. Hon tyckte inte alls om färgen, men jag gillar den murriga senpasgula nyansen skarpt.
Fast jag själv har börjat sticka lite mera nu också så är nog Annika verkligt duktig och jag överlåter med varm hand såna här mönsterstickade verk till henne, för hon kan.
Vi har ett annat bytesavtal på gång nu också.
Min andra syster framhöll då att hennes omtyckta tunika börjar bli lite nött och sliten vilket jag kunde förstå eftersom jag ofta sett min syster klädd i den och det har gjort mig så glad. Jag tycker om att se grejer jag sytt i användning. Hon har tyckt om modellen och jag kan bara hålla med. Jag har sytt otaliga "Bohemiantunikor" för att det är ett väldigt bra mönster för alla möjliga storlekar. Nu stod det klart att jag skulle få sy ännu en. Det skulle bli den första byteshandeln med syster Annika.
Jag kom då ihåg ett tyg jag sett som skulle passa henne. Så vi besökte en webshop för tyg och kom överens om tyg till hennes tunika.
Efter det gick vi in på garnstudios hemsida eftersom jag kom att tänka på en mössa och ett par vantar jag sett där och fallit för, men inte skulle våga mig på att sticka själv. När kvällen kom och vi återvände till våra hem beställde hon garn och jag beställde tyg och en ny bytesaffär hade fått sin början.
I november avslutades den med följande produkter:
Jag sydde en Bohemian tunika i ett grått blommigt tyg beställt från Majapuu.
Det var ju enkelt då det var den andra jag sydde till henne. Och det var säkert min 10:e Bohemian så jag börjar kunna den modellen vid det här laget. Tänk att ett mönster kan vara så bra.
Mönster: "Bohemian", Ottobre 5/2009
I utbyte fick jag den så efterlängtade mössan med tillhörande vantar stickade i DROPS Nepal. Annika frågade flera gånger om jag verkligen var säker på att jag ville ha senapsgult garn. Hon tyckte inte alls om färgen, men jag gillar den murriga senpasgula nyansen skarpt.
Fast jag själv har börjat sticka lite mera nu också så är nog Annika verkligt duktig och jag överlåter med varm hand såna här mönsterstickade verk till henne, för hon kan.
Vi har ett annat bytesavtal på gång nu också.
Ett hjärtevarmt tack
Jag hittade glädjen i stickorna i höst igen. Efter att jag fått tre par sockor till barnen stickade och faktiskt hade två sockor av varje ville jag våga mig på mönsterstickade vantar.
Dessa vantar blev ingen julklapp utan en tackgåva åt en vän. Melvin har gått på musikverkstad hela höstterminen och hans grupp har börjat kl.15.30. Ett klockslag då han ännu befinner sig på eftis för att både jag och min man jobbar. Han har inte velat gå själv trots att det är gångavstånd från eftis. Men det löste sig så bra eftersom en av hans klasskompisar har varit samma i grupp. Klasskompisens mamma har plockat upp Melvin varje vecka och skjutsat honom till musikverkstaden.
Det är något vi är oerhört tacksamma över eftersom jag inte vet om han hade haft möjlighet att gå på kursen utan hennes skjuts då han inte ville gå dit själv. Jag ville ge något som tack.
Mönstret har legat länge i min mapp med stickmönster. Jag stickade ett par åt mig själv i andra färger för ca 10 år sedan. Mappen har stått och samlat damm i många år då jag varit ointresserad av stickning, men nu har jag letat fram den igen.
Garnet är Novitas Nalle.
Dessa vantar blev ingen julklapp utan en tackgåva åt en vän. Melvin har gått på musikverkstad hela höstterminen och hans grupp har börjat kl.15.30. Ett klockslag då han ännu befinner sig på eftis för att både jag och min man jobbar. Han har inte velat gå själv trots att det är gångavstånd från eftis. Men det löste sig så bra eftersom en av hans klasskompisar har varit samma i grupp. Klasskompisens mamma har plockat upp Melvin varje vecka och skjutsat honom till musikverkstaden.
Det är något vi är oerhört tacksamma över eftersom jag inte vet om han hade haft möjlighet att gå på kursen utan hennes skjuts då han inte ville gå dit själv. Jag ville ge något som tack.
Mönstret har legat länge i min mapp med stickmönster. Jag stickade ett par åt mig själv i andra färger för ca 10 år sedan. Mappen har stått och samlat damm i många år då jag varit ointresserad av stickning, men nu har jag letat fram den igen.
Garnet är Novitas Nalle.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)