Jag drömmer om en massa nu. Drömmer om allt jag vill och kunde tillverka bara dygnet hade flera timmar så jag skulle få lite mera tid. Drömmer om att få fara bort ett veckoslut med min symaskin till en liten stuga, ensam eller med nån syintresserad vän och symaskinen som sällskap och en stor kasse med tyg. Sedan skulle jag komma hem med en kasse färdiga sommarplagg.
Jag drömmer också om nya tyger, klickar in mig på webshoppar med tyg nu som då och stoppar allt jag vill ha i köpkorgen, men sen suckar jag...
Suckar över hur dyrt det skulle bli med alla dessa vackra tyger. Suckar över att dygnet inte har flera än 24 timmar och att jag borde sova ca 8 timmar av dessa. Suckar över att det ständigt är program, som gör att jag inte kan åka bort. Suckar över min förmåga att starta en massa projekt jag inte får färdiga och suckar när det inte blir som jag hade tänkt.
Men sen gläds jag ändå. Jag är glad över att ha en hobby som ger mig så mycket, glad över de billiga guldkorn av tyg jag ibland lyckas hitta på loppis. Glad över tygpaketet jag fick hem igår, som inte blev så dyrt. Glad över att jag har två händer som fungerar så att jag kan sy. Glad över att pojkarna ibland leker så snällt att jag kan sy dagtid, om så bara för ett litet ögonblick. Glad över att jag för tillfället har så bra flyt på med syendet att jag faktiskt får känna mig produktiv och ser resultat.
Vidare är jag glad över de stunder jag trots allt får vid symaskinen och glad över att det är onsdag i dag. Onsdag = syjuntta då jag får träffa andra mammor från olika håll och med olika bakgrund. Människor jag inte tidigare känt och kanske aldrig hade träffat och lärt känna om det inte varit för detta fantastiska intresse vi delar - att förälska sig i tyg eller garn och har viljan att handarbeta.
Jag känner så igen mig. Senast igår så jag att gubben att jag önskar jag hade några extra timmar i dygnet så jag skulle hinna med allt.
SvaraRadera