Att sy i trikå känns lite som med Askungen då hon i Kalle Ankas jul funderar kring balen på slottet: Den kan vara alldeles dötrist och tråkig eller alldeles... alldeles underbar.
Enfärgad trikå kan vara något av det tråkigaste som finns att sy i. Därför hade denna tröja lämnat att ligga i korgen med färdigt tillklippta saker som jag inte fått ihopsytt. Gammal är den för att jag klippte till den redan i september, men den kändes så trist och tråkig att börja sy i att jag inte kom mig för att sy den. Inte förrän nu, senaste helg.
Trikå är för det mesta ett skönt material att ha på sig, i synnerhet i mitt tillstånd. En helt "perus" trikåtröja går snabbt att köra genom symaskinen och blir snabbt färdig. Men just de enfärgade känns rätt tråkiga. Därför ville jag göra något extra med den här tröjan som jag tycker är så härlig färg.
Mönstret är egentligen mönster på en sommartopp utan ärmar. Men jag klippte till ärmarna enligt en annan tröja. Den saknar axelsöm, för det är bakstycket som kommer ner som rynkningar en bit nedanför axeln mot framstycket. Och det är just dessa rynkningar, som ger den annars rätt tråkiga tröjan ett litet lyft.
Jag fick ändra utgångsmönstret en hel del för att få det att passa. Ingelises mönster har en tendens att vara rätt korta fast man ritar av rätt storlek. Så jag hade hamnat att förlänga den oavsett magens storlek. Men nu med mage fick jag förlänga den ännu mera. Jag klippte framstyckets fåll som en båge så att den är som längst mitt fram. Ärmarna klippte jag till med en annan tröja som modell och fick dem att passa bra i ärmhålet.
Tyget är ett trikåtyg jag köpt på Eurokangas och det känns inte som en jersey utan som en stadig interlock som var behaglig att sy i och stretchade mycket.
Mönster: Utgått från "Allt om handarbete Ingelise" nr. 5/2005. (En sommartopp jag ändrat rätt mycket på)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar