Men vissa saker vill jag verkligen dokumentera. Jag har haft Thailand i mitt hjärta de senaste veckorna. Landet som de flesta förknippar med semester, sol och bad. Men som för min syster är landet som gett henne de barn hon fått anförtros att ta hand om, uppfostra och älska. Men vilken lång väg hon gått för att komma dit. Jag beundrar henne, hon har ett tålamod de flesta bara kan drömma om. Det har tagit många, många år för henne att få hem de barn hon i dag har runt sig. Hon är en stark människa som fått utstå mycket sorg, besvikelser och längtan. Och fast jag följt henne på nära håll i hennes väntan och längtan kan jag nog ändå inte fullt förstå hur det är att vänta på ett barn i så många år. Men jag vet att det inte är vidare roligt att se alla runtomkring sig få stora magar då man själv önskar det samma. Tänk att behöva utstå det år efter år. Det var faktiskt inte så roligt att berätta åt min syster då jag väntade mitt tredje barn Jag skulle hinna få två barn på samma tid hon väntade på sitt tredje. Jag har nuförtiden för vana att sända en bön till dem som längtar, de som jag vet att är inne i en adoptionsprocess. Jag ber att de ska orka vänta, ber att de ska få det barn jag så högt unnar dem.
Tre gånger har min syster med familj besökt Thailand. Alla gånger har syftet varit detsamma, att vara en person till då de reser hem. Första gången var ett par dagar efter att jag gift mig 2002. Då reste de till nordöstra Thailand, till en stad som heter "Khon Kaen". Där på ett barnhem väntade en nybliven 1-årig pojke på att få föräldrar. Andra gången var i april 2005. Då fanns en 8 månaders pojke på ett barnhem i Bangkok. Tredje gången var sommaren 2012. Då återvände de till Bangkok och samma barnhem som barn nr 2 kom från för där fanns en drygt 1-årig flicka som behövde ett hem.
Den sista resan återvände de också till Khon Kaen för att barn nr 1 skulle få se sitt barnhem. Khon Kaen är ett område med stor siden och textilindustri och min syster köpte tyg åt sig. Jag var lite förvånad och anade att det tyget skulle hamna i mina händer till sist. Min syster anser att symaskiner har något personligt emot henne eftersom hon bara kan sy 50 cm innan den börjar krångla. Men hon älskar att sticka. Vid påsk hade hon stickat ett par sockor till mig. Ett par fina vita yllesockor med flätor på fanns i en påse tillsammans med lite thaityg:
Det var inte svårt att räkna ut att hon initierade en ny byteshandel. Sockorna var mina, tygen var till låns tills jag skapat något av dem. Ett av tygen ville hon gärna ha klart sydda till studenthelgen. Hon hade lite ideer, men i det stora hela hade jag fria händer.
Så jag började skapa med lite vånda. Jag njöt av att sätta saxen i det fina tyget, men samtidigt ville jag att det skulle bli bra, helst riktigt bra. Tyget hade inte varit så där alldeles dyrt, så det var inte det som fick mig att våndas. Det var det känslomässiga värdet jag visste att tyget representerade för min syster som gav mig kalla fötter.
I går var hon och hämtade den färdiga produkten.
Till mammans kjol använde jag mig av ett välbeprövat kjolmönster. Jag har sytt mycket av det till mig själv. En A-linjeformad kjol med blixtlås mitt bak. Inga konstigheter, bara så enkelt som möjligt. Jag har haft mönstret hur länge som helst och inte skrivit från vilken tidning jag använt det.
Min systerdotter Natalie fick en klänning enligt ett mönster jag sytt av förut. En hängselklänning med volang i fållen. Inspirerad av Thaitemat hade jag satt saxen i ett av de thaisidentyg jag fått från Thailand för att sy till mig själv. Jag har en färg för varje thailändsk syskonbarn. Och färgen passade bra ihop med tyget min syster skulle ha så jag satte volangfållen på Natalies klänning av enfärgat thasiden. De verkade nöjda med kläderna när de åkte hem och jag vet att det känslomässigt betyder mcyket för min syster att bära kjolen, sydd av tyg från samma land som gett henne barnen.
Jag blev som sagt inspirerad och håller på med något vackert till mig själv också av mitt eget thasiden, men det resultatet får ni vänta på ännu några veckor.
Mönster:
Klänning - "Allt om handarbete Ingelise nr. 9/05
Storlek: 3 år
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar