En balaklava

Det finns många bra saker med min syjunta, världens bästa syjunta. En grej är att det är så fantastiskt skönt att komma hemifrån en kväll i veckan och rita av mönster, klippa till eller sy ostört. En annan bra sak är att man träffar likasinnade som förstår syivern på ett helt sätt än mannen gör. Dessutom är det roligt att kunna beställa tyg med andra och på det sättet dela på portokostnaderna. Och efterlyser jag ett mönster finns det nästan alltid nån som har det i nån tidning eller bok.

Den här balaklavan har kommit till på ett sånt sätt. När jag väntade Milo och började leta fram babykläderna hittade jag inte en enda mössa för en nyfödd. Eftersom flera syjuntare bloggar visste jag vem som hade mönster på mössan jag sökte - en mössa som skulle värma både huvud, nacke och hals. Och det var bara att fråga om hon kunde ta med mönstret till syjuntan. Det harmar mig att jag inte ritade av några storlekar till för den sitter väldigt bra på huvudet.

Den är sydd i "Pinguparade" jersey beställd från Michas Stoffecke i Tyskland och fodrad med enfärgad velour från Myllymuksut. Den är vändsydd så att ingen söm lämnar och skava mot huvudet. I nedre kanten är tyglagren overlockade ihop och sedan kantad med orange muddväv.

Jag använde storlek 56 och eftersom jag inte hade sytt enligt det här mönstret förr klippte jag rejäla sömsmåner och tog nog i lite för mycket. Den kunde ha varit lite tightare runt ansiktet men nu då det är så kallt har jag ändå en hjälmmössa i merinoull under för att få extra värme och då sitter den helt bra på. För att få mera värme i själva mössan ska jag i nästa använda fleece som foder.

Jag hade ingen aning om att en sån här mössa kan heta något så konstigt som balaklava, men jag googlade lite och hittade (bland andra) följande förklaring på wikipedia: "Namnet balaklava kommer från Krimorten Balaklava. Det sägs att de brittiska soldaterna frös så mycket i staden Balaklava under krimkriget att de kom på ett nytt, eget plagg för ansiktet, vilket just var 'balaklavan'."

Mönster: Ur Meedom&Meedoms Barnkläder (den äldre från 2001)
Storlek: 56

Välkommen Ellen

Ungefär 6 timmar efter att vår Milo fötts föddes en annan liten baby på bb i Jakobstad, en liten tjej som fått namnet Ellen. Våra bekanta hade beräknat ca 2 veckor efter oss, men då jag gick en vecka över tiden fick hon en vecka innan beräknat och då råkade de komma på samma dag. Milo först och Ellen sen.

Jag satt förra veckan en kväll vid symaskinen och sydde en liten tunika åt lilla fröken. Mönstret är egentligen en tröja, men jag förlängde den och klippte lite vidd nertill och fick på det sättet en tunika. Jag använde samma mönster åt Vanessa i oktober.

Tyget är återigen från en av mina favoriter - Liandlo. Den här gången blev det beställt direkt från Liandlo och jag drog till med en hel meter så det finns mycket kvar. Det blir underbara t-skjortor till sommaren eller kanske en och annan långärmad. Det känns väldigt unisex på något sätt, passar lika bra till flickor och pojkar.

Den orange mudden är beställd från Myllymuksut.

Mönster: Ottobre 6/2008 (en tröja jag förlängt)
Storlek: 68

Glädjen över att barnen växer

Ibland skulle jag bara vilja stanna tiden. Det kändes märkligt att förra veckan skicka in anmälan för Melvin till förskolan till hösten. Min lilla pojke blir så stor, vilken tur att jag har flera som är yngre. Malte fyller 3 år i april - de åren har också gått i rasande fart och ett uns av besvikelse kom över mig då jag i morse insåg att Milo inte har den där samma nyfödda doften längre, han är ju ändå två veckor i morgon.

Men med min hobby känns det ibland så roligt att de växer. Jag inser att Maltes byxor snart börjar vara för korta, så det blir dags att rita av nästa storlek och sy ett lager byxor. För från och med nästa storlek finns det inte många par att ärva av storebror, han har slitit hål på knäna på dem. Vilken glädje för mig att jag har orsak att köpa tyg och sy för behovets skull och inte bara för att det är så roligt. Det bästa är ju när man kan förena nytta med nöje. Sedan vet jag att då det gäller Malte kommer han att behöva typ alla t-skjortor nya inför sommarsäsongen. Och plöstligt känner jag ren glädje över att de växer.

Fotografbesök i dagklubben

På måndag har Melvin fotografering i dagklubben. Jag vet inte varför jag känner att han måste få något nytt att ha på sig till fotograferingen och att jag bara måste sy det nya. Kanske är det något jag har med mig hemifrån. Vad jag minns har mamma alltid sytt något nytt tills vi hade fotografering i skolan och då jag kollade genom mina klassfoton var det bara på åk 6 jag inte hade något hemsytt på mig. Ja och sedan hela högstadiet och gymnasiet hade jag köpta kläder.

När jag tittar i Melvins klädskåp är det i tröjhögen nästan genomgående grönt. Jag har alltid tyckt att Melvin passar i grönt, men har inte märkt att jag tyckt det i sådan utsträckning att han inte äger så många tröjor som inte är gröna, vi har drakar, Guldlock, Fem små apor i grönt. Utöver det hade han förstås grönt på sig på fjolårets foto. Så nu i år tog jag "a walk on the wild side" och tog ett vågat steg i blå riktning. Inte illa, han passar rätt bra i blått också.

När sista numret av Ottobre 2011 damp ner i postlådan såg jag ett mönster på en trikåskjorta jag ville sy åt honom. Ursprungstanken var att använda samma tyg de hade använt i tidningen, men sedan tänkte jag om. Jag behövde inte beställa mera tyg utan använda upp något av det som blev beställt i december. Jag tog Kroko-pieps tyget jag beställde från Lieblingsstücke och använde enfärgad, mörkblå trikå till knäppningslister, krage och ärmslut som jag hade i skåpet.

Jag valde att ta knappar i lite kontrastfärg och eftersom jag beställde en påse innehållande flera hundra knappar från Buttinette fanns det några att välja mellan. Det blev gröna knappar, så helt grönfri blev skjortan alltså inte. Nu är han rustad för fotografering i år också.

Mönster: Ottobre 6/2011
Storlek: 116

Den amningsvänliga tunikan

Det där med amning är en hel vetenskap tycker jag. Skönt att det funkar, men jag är lite känslig med var och hur jag gör det. En del mammor ammar var som helst och hur som helst, drar bara upp tröjan och sitter och ammar. Jag har inget emot att andra gör så, men för mig känns det inte bra att sitta på ett café och bara dra upp tröjan. När jag ammar i allmänna utrymmen vill jag ha lämpliga plagg för ändamålet och en trasa att kasta över babyn - då känner jag mig betydligt mera bekväm. Annars har jag absolut inget emot att amma min baby, den stunden känns för mig som en "helig" stund mellan mig och babyn.

Medan han ännu var i magen sydde jag två amningsplagg åt mig, den ena har jag fått fotograferat - en senapsgul tunika med "lock" över brösten. Det övre framstycket knäpps ihop med det undre med en knapp mitt fram på avigsidan. Då jag ska amma är det enkelt att knäppa upp knappen och lyfta det övre framstycket. På det sättet slipper jag att behöva sitta med magen i vädret. En amningstunika är ett bekvämt och skönt plagg.

Tyget är en gul jersey köpt på Eurokangas kilosida i oktober någongång. Jag förälskade mig i färgen och köpte det fastän jag inte då visste vad jag skulle sy av det. I december då jag började titta igenom de amningskläder jag hade från förr insåg jag att en del av dem var rätt nötta och då ville jag använda tyget till en ny amningstunika åt mig själv. För att få den lite mera speciell applicerade jag två blommor på den. Blommorna är utklippta från ett dynvar jag köpte på loppis. Den kunde ha varit längre, men tyget räckte inte till nå längre.

Nu ska ni komma ihåg när ni ser bilden att det är mindre än vecka sedan jag födde barn och därför har jag en rätt ordentlig postgravid mammamage. Men en klok människa jag känner kallar det "familjemage" istället, det låter rätt bra. Själv skulle jag vilja kalla det "lyckomage".

Mönster: "Allt om handarbete Ingelise" nr. 8/2004

Nykomlingen

Jag sydde ett par byxor åt babyn medan han ännu var i magen, men det var så tråkigt att alltid bara sätta in bilden på plagget utan en levande modell. Så de här byxorna väntade jag med att sätta in tills han kommit ut. Så låt mig presentera för er vår minsting: Milo.

Jag bara älskar tyget. Det är beställt från Royal-tuote, men det är JNY:s. Tyvärr fick jag bara 40 cm av det, men det räcker gott och väl till ett par babybyxor.

Det är så roligt att äntligen få använda alla de där små söta sakerna jag satt och sydde ihop innan jag visste vem han var.

Nu blir det inte så mycket sytt, men jag tänkte att jag ännu ikväll skulle få ihopsytt nå amningsinlägg av fleece, för de behövs just nu då de är kallare väder där ute. Och enklare sak finns det knappast att sy.

Ett år på bloggen

I januari ifjol kom jag på att jag skulle starta upp en syblogg. 12 januari skrev jag mitt första inlägg, så snart har jag varit på bloggen ett år. Det tänkte jag uppmärksamma med att ha en liten utlottning. Jag säger inte vad priset är, men naturligtvis är det något jag sytt själv.

Allt du behöver göra för att få delta i utlottningen är att lämna en kommentar på detta inlägg här i bloggen. Viktigt är det förstås att du inte är för anonym, för då vet jag ju inte vart jag ska skicka vinsten om du vinner. Har du fattat?

Du har tid på dig till den 12 januari kl 20.00. Efter det drar jag en vinnare...