måndag 4 november 2013

Enfärgad bekvämlighet

Som i alla sammanhang finns det alltid vissa människor man på något sätt dras mera till än andra. Så är även fallet i syjuntan. Jag kan uppriktigt säga att jag tycker om varenda en av de människor som är där, men vissa av dem hittar man mera gemensamt med och då också, i viss mån, umgås med även utanför syjuntans tillfällen. Heidi är en av dem. Heidi och jag fastnar ofta för samma typer av mönster och har lite liknande kroppsform så det brukar oftast gå att utgå från att det som sitter bra på henne sitter också bra på mig. Det är ofta till Heidi jag går för att få tips och ideer hur jag ska lösa saker och det är också hon som är en av de få som jag kan tänka mig att visa mina misslyckade projekt åt. Ibland kan jag ändå våga mig på att sy något som inte suttit bra på henne och ändå ha en tro på att det ska sitta bra på mig. Onion 2041 är ett sånt mönster.

När jag hälsade på hos Heidi i slutet av sommaren visade hon ett misslyckat projekt och suckade och sa: "Men det sitter inte som det ska". Jag vet inte varför jag där och då bestämde mig för att sy en egen version av samma mönster och få den att sitta. Kanhända var det i hopp om att faktiskt få den att sitta, för det var onekligen något med modellen som kändes som något jag gärna skulle ha på mig. Här är min version av Onion 2041...


Det känns som att den sitter bra på... den blev i alla fall bättre än jag hade vågat hoppas efter Heidis misslyckade variant. Jag förlängde min vana trogen tygdelen över bysten. Jag förkortade sedan själva klänningen rejält och gjorde ett mera tunikaliknande plagg framom en klänning. Jag gillar verkligen den här och har hunnit använda den mycket redan. Jag kommer helt säkert att sy en variant med korta ärmar också. De små rynkorna mitt fram och vid ärmarna gör den lite söt. Jag känner ändå att den saknar något och jag tror att jag får den känslan av att den är enfärgad. Jag tänkte länge sätta en fejk knapplist med några färgglada knappar för att piffa upp det enfärgade, men sedan tänkte jag om. Eller egentligen var det Heidi som tänkte om när jag talade med henne i telefon om saken. Den får vara som den är, men jag kan variera helhetsintrycket med något färgglatt, lite längre halsband. Problemet är att jag inte äger något sådant i nuläget.

Tyget var en positiv erfarenhet. Jag ville ha ett stadigt enfärgat jerseytyg att sy den av och hittade det här bland många andra färger på Kangas-Malla. Meterpriset var några euro högre än på många andra ställen, men jag tänkte att jag ska prova det för att det ändå ofta är så att kvalitet och prishöjning går hand i hand. Och det känns verkligen riktigt bra, blir spännande att se om tyget håller färg och form när jag börjar tvätta.

Jag kan nog tro att det blir flera Onion 2041 för min del. Jag hoppas Heidi vågar ge mönstret en ny chans för det finns mycket potential i det.

1 kommentar:

  1. Den blev SÅÅÅ mycket bättre på dej. Smart att sänka den där extra remsan rejält under bysten så slipper man gravidvarningen... Måst nog nåttag visa hur katastrofklänningen ser ut på mej. Och du, tack för de fina orden. It works both way!

    SvaraRadera