måndag 24 februari 2014

Vintern som aldrig blev vinter

Vilket märkvärdigt februariväder vi har haft.

Medan det ännu var kallt och vi kunde besöka skridskobanan sydde jag sittunderlag åt alla tre pojkarna. Tanken började när jag letade igenom mina tygrester och jag hittade en del vintertyg jag tänkte klippa till ett trikålapptäcke. Men jag känner ingen som väntar en vinterbaby och sedan tänkte jag att ett babytäcke ska få vara neutralt och inte årstidsbetonat.

När Melvin hade en lapp med sig hem från skolan om att de skulle ha sittunderlag med när de skulle skrinna på gymnastiken satte jag igång med vintertyg och trikålappar. Efter att jag sytt Melvins tyckte jag att det var så roligt att jag sydde två till då jag ändå var igång, så nu har alla pojkarna varsitt sittunderlag för vinterkul och vinterutflykter. Fast den här vintern kom och gick utan att jag ens märkte den. Bättre lycka nästa vinter kanske, för nu väntar jag bara på våren.


Jag har använt mig av trikåtygrester med vintermotiv och rester av lite prickar, stjärnor och ränder.
Underlagen mäter ungefär 40 cm x 40 cm och på baksidan satte jag dubbla lager fleecetyg. Jag kantade med muddväv och det tyckte inte CoverProns bandkantare om. Det blev helt enkelt för tjockt med dubbla lager fleece samt själva lappsidan och muddväven. Det spelade ingen roll hur jag rattade och ändrade inställningarna. Det blev fullt med hoppstygn på baksidan. Jag sydde därför hela varvet runt med vanlig tvillingsöm efter kantningen för att det inte skulle börja släppa loss stygnen. Snygg baksida blev det inte, men det fungerar ju och kantbandet sprättar inte bort.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar